Harri Hytönen: Hotade arter – var är informationen?

Varje finländsk skogsägare kan se information om sin skog i MinSkog.fi, Skogscentralens gemensamma ärendetjänst för skogsägare och aktörer i skogsbranschen. I MinSkog.fi ser skogsägaren basuppgifter om sin skog och till exempel förslag på skötselarbeten och förnyelse. Där finns också information om hotade arter som observerats i ens skog.

Det är Artdatacentret som upprätthåller informationen om hotade arter. För att få den informationen till Skogscentralens användning och in i till exempel MinSkog.fi krävs det avtal mellan materialets producenter, upprätthållare eller ägare. I Skogscentralens tjänst MinSkog.fi syns samma information som Skogscentralen använder i behandlingen av anmälningar om användning av skog, men innehållet som syns i MinSkog.fi är inte lika omfattande. En del aktörer i skogsbranschen (till dem hör till exempel företag och föreningar) behandlar artdata i sina egna system, andra använder den samlade informationen i MinSkog.fi.

Överföringen av aktuell information om hotade arter så att skogsägare och aktörer skulle kunna se den i MinSkog.fi har drabbats av fördröjningar. En lösning på problemet väntas i höst. Det är i allas intresse att man får tillgång till samma uppdaterade information.

NTM-centralerna bestämmer i artskyddsärenden

Varje gång det kommer nytt artdatamaterial att tillgå kommer man överens om praxis för användningen med behöriga myndigheter. När det gäller skydd av hotade arter är det huvudsakligen NTM-centralerna som har myndighetsbehörigheten. De kan vid behov ingripa till exempel i skogsbruksåtgärder eller ge tillstånd att avvika från bestämmelserna om vissa arter. De kan också ge anvisningar om hur man ska ta hänsyn till hotade arter i skogsbruket. 

Myndigheterna måste göra noggranna avgränsningar när det gäller att dela sina data om arter och förekomstplatser. Dessa avgränsningar påverkar bland annat hurudana meddelanden som skickas till skogsägare, upprättare av anmälningar om användning av skog och innehavare av avverkningsrätt, och när de skickas. Enligt information från 2019 finns det 2667 hotade arter, och varje år görs det över 100000 anmälningar om användning av skog. Det innebär att det varje år behandlas och skickas så stora mängder information att processen måste skötas automatiskt. 

Hur kopplas anmälan om användning av skog ihop med informationen om artförekomster? Om det i Skogscentralens behandling av en anmälan om användning av skog visar sig att en hotad art har observerats på eller nära, högst 30 meter från, en figur där man planerar att avverka eller vidta en annan skogsbruksåtgärd skickas ett meddelande om det till markägaren, upprättaren av anmälan om användning av skog, innehavaren av avverkningsrätten (om vi har den informationen) och områdets NTM-central. Det görs för att bevara arten och dess livsförutsättningar på platsen. 

För närvarande skickas det automatiska meddelanden om bland annat norna, myrstarr och urskogsporing. Också meddelandena om flygekorrar och stora rovfåglars boträd skickas automatiskt. Vid behov kan NTM-centralen ge närmare instruktioner eller beslut till markägaren och avverkarna. 

Man kommer överens med NTM-centralen om dessa arter och zoner för att skydda deras livsmiljöer. Meddelanden till dem som planerar att avverka skickas alltså bara i vissa bestämda fall och för arter som bestämts på förhand. Behovet att skicka ett meddelande kontrolleras varje år på hundratusentals skogsbruksfigurer. 

Myndigheter hjälper med att bevara hotade arters habitat

Om du misstänker att det finns hotade arter i din skog trots att det inte finns uppgifter om det i MinSkog.fi, lönar det sig att be din lokala NTM-central om mer information. Det är NTM-centralen som är behörig myndighet på det området, och den kan vid behov ge instruktioner till exempel om vilka skogsbruksmetoder som lämpar sig för att trygga artens fortlevnad. När det gäller hotade arter är det uttryckligen NTM-centralerna som har tillsynsansvaret. Skogscentralen övervakar avverkningssätt och avverkningsområden bland annat med drönare, satellitmaterial och granskningar i terrängen. 

Uppgifter om var hotade arter observerats kan kontrolleras direkt på webbplatsen Laji.fi, men det kan vara bra att observera att användare som inte är inloggade kanske inte ser alla uppgifter. För att observationerna inte ska generaliseras på observationsrutor kan man begränsa sökningen till en bestämd plats. 

All information i Laji.fi sätter inte automatiskt stopp för avverkningar, för en del av informationen är obekräftad. De regionala NTM-centralerna sköter processen med att bekräfta informationen. 

Så här gör du om du ser dessa tecken på hotade arter i din skog:

• Om du har information om en hotad art redan när du avtalar om en skogsbruksåtgärd ska du berätta det för den skogsbruksaktör som sköter åtgärden, så att de kan beakta den möjliga artförekomsten redan i planeringen. 
• Om du redan hunnit avtala om en skogsbruksåtgärd ska du underrätta den aktör som du avtalat med. 
• Om skogsvårdsåtgärden eller avverkningen redan har inletts ska du även vidarebefordra informationen till den som utförs arbetet. 
• Rapportera arten du observerat till Laji.fi till exempel med hjälp av det öppna formuläret för artobservationer.
• Du kan få instruktioner om hur arten ska beaktas i skogsbruket till exempel av skogsexperter eller av NTM-centralen. 
• Observera att inte all information i Laji.fi automatisk sätter stopp för avverkningar, eftersom en del av informationen är obekräftad. NTM-centralerna ansvarar för processen. 

Läs mer om hotade arter och artdata

Brister i artinformationen i tjänsten MinSkog.fi – aktuella uppgifter finns på webbplatsen laji.fi (14.6.2022) 

Miia Saarimaa: Avoimen tiedon puute on uhka petolintujen pesimärauhalle| Blogginlägg i tidningen Min Skog (6.5.2021) 

Bevarande av hotade arters livsmiljöer