Hur kan skogsägaren förbereda sig för skogsskador som orsakas av klimatförändringen?

Klimatförändringen ökar risken för skogsskador, men genom att ta rätta beslut i rätt tid kan man minska risken. Man kan till exempel välja ett sådant trädslag som lämpar sig bäst för den aktuella ståndorten och som också anpassar sig till bestående förändringar i vädret. Skador kan också minskas genom förädling av träden och skogsvård.

Våra inhemska trädslag har anpassat sig till snabba förändringar i nederbördsmängder och temperaturer. Därför är det tryggast att gynna träd av inhemskt ursprung i skogsvården. Genom skogsförädling kan man öka trädens genetiska mångfald för att göra dem beständigare mot vissa typer av skador.

Skogsbränder och vinterstormar blir vanligare

Av våra huvudträdslag är granen mest känslig för flera slags skador. Granen lider redan idag av rötskador som orsakas av rotticka. Om den varma perioden fortsätter torde rottickan öka klart. De grandungar som angripits svårt av rotticka borde förnyas och omplanteras med björk.

Granen lider också mest av torkan under varma somrar med knapp nederbörd och följdskadorna av sådana. Eftersom granen har en tunn bark och rötter nära markytan är den väldigt utsatt vid skogsbränder. Skador som orsakats av eld brukar vara större i granskogar också därför att elden enkelt sprider sig via kronorna. Skogsbränder kommer antagligen att bli allmännare allteftersom klimatet förändras, då somrarna allt oftare är torra och varma.

Under varma somrar förekommer det ofta också kraftiga vindar som skadar bestånden. När den tjälfria tiden blir längre skadar hårda vindar träden också på vintern, och i synnerhet granar faller med rötterna. Vinterstormar vållar mest skada om det samtidigt faller våt snö som fastnar på träden.

Om barrvirke med bark blir liggande kvar i skogen efter stormskador kommer barkborrarna att snabbt föröka sig. Granbarkborrar torde även framöver vara de största skadegörarna. En ny art som eventuellt kommer att orsaka skogsskador är den storväxta fjärilen barrskogsnunna. 

En vårdad skog klarar sig bättre

Risken för skogsskador kan minskas genom förutseende skogsvård. Vid skogsodling bör man undvika att bara odla ett trädslag, eftersom blandskogar bättre klarar av svampsjukdomar.

Träden får en bättre motståndskraft när plantskogsvård och beståndsvårdande avverkning utförs i rätt tid. När ett träd har tillräckligt med utrymme att växa blir stammen starkare och grenarna utvecklas jämnt på alla sidor av stammen. Ett sådant träd håller en större snöbelastning jämfört med ett träd som fått klart fler grenar på en sida eftersom den andra sidan varit i skugga.

Stammar som växer för tätt blir också gängliga och den levande kronan blir mindre, vilket gör att träden enkelt böjer sig för vinden och trycket av snön.

Man bör också komma ihåg att en för kraftig gallring ökar stormskadorna i skogarna. Mer än 40 procent av beståndets grundyta bör inte avverkas på en och samma gång. Den biologiska riskgränsen överskrids vid avverkningar där mer än en tredjedel av det växande beståndet avlägsnas.

Svampsjukdomar skadar skogarna mest under fuktiga somrar. Risken för svampsjukdomar kan i viss mån minskas genom att man gallrar plantskogar och äldre bestånd i tid, eftersom mikroklimatet i skogarna då blir mindre gynnsamt för svampar. Beståndets bördighet kan också försämras av en alltför hög fuktighet i jordmånen. Avdunstningen i beståndet på en ståndort räcker inte alltid till för att få bort överflödig fukt, och därför är det även framöver viktigt med iståndsättningsdikning och dränerande markberedning.

Markku Remes

ledande expert på skogsvård

Finlands skogscentral