1. Vilka är de viktigaste sakerna att tänka på vid en generationsväxling? 

Skogen borde ge ägaren nytta och glädje. Ägarbytet ska vara så tydligt att alla parter förstår vad som ska göras. Den nya ägaren måste kunna fatta egna beslut om skötseln, avverkningen och skyddet av sina skogar.

Vid ägarbyte av skogsfastigheter är målet att verksamheten fortsätter utan avbrott efter ägarbytet. Detta mål uppnås när skogen inte lämnas som ett arv.  

2. Hur kommer man igång med generationsväxlingen? 

En aktiv generationsväxling av skogsfastigheter planeras och genomförs tillsammans. Diskussioner mellan familjemedlemmar underlättar överföringen av traditioner med anknytning till skogsägande till följande generation och hjälper också vid generationsväxlingar av skogsfastigheter.  

Skogsägaren ser uppgifter om sina egna skogar i Skogscentralens avgiftsfria tjänst MinSkog.fi. Ägaren bör ge den blivande skogsägaren tillstånd att uträtta ärenden i tjänsten redan i ägarbytets planeringsskede. På så sätt kan den nya ägaren bekanta sig med uppgifterna och även med skogen. I tjänsten MinSkog.fi kan man också hitta experter som hjälper till med värdebestämningen av fastigheter och med olika dokument som behövs när det görs ett ägarbyte. 

Uppgifter om den egna skogen finns i tjänsten MinSkog.fi. Det lönar sig att säkerställa att även den nya ägaren kan bekanta sig med uppgifterna. 
 

3, När lönar det sig att ge skog som gåva till sitt eget barn eller barnbarn? 

En gåva är ett bra alternativ när avträdaren inte behöver pengar eller annat vederlag för sin skog. En skogsgåva underlättar den ungas ekonomiska situation om det finns bostadslån och andra lån att betala. Det lönar sig att skänka bort skogen i god tid. På så sätt får den nya skogsägaren inkomster från skogen när hen behöver dem.  

Många skogsägare är så gamla att det lönar sig att skänka skogen till ett barnbarn. På så sätt sparar familjen också på skattebetalningen.  

4. Lönar det sig att förbehålla sig besittningsrätten till skogen? 

Det lönar sig att förbehålla sig besittningsrätten endast med eftertanke. Det är förnuftigt att förbehålla sig besittningsrätten när gåvotagaren är minderårig eller studerande. Även i dessa fall lönar det sig att förbehålla sig besittningsrätten för en viss tid tills gåvotagaren sannolikt har slutfört sina studier.

Besittningsrätten kan förbehållas en själv eller åtskiljas åt någon annan. När man donerar till ett barnbarn lönar det sig att förbehålla barnets förälder besittningsrätten för en viss tid. Enbart erhållande av besittningsrätt medför ingen gåvoskattepåföljd.  

Det lönar sig inte att förbehålla sig en livslång besittningsrätt. Den tidsbundna besittningsrätten fungerar bättre. Hävning av besittningsrätten är en ny gåva från innehavaren till ägaren. 
 

Skogsfastigheter är värdefulla. Till exempel kan man få inkomster från virkesförsäljning.  
 

5. När lönar det sig att göra köp av en skogsfastighet? 

Det ekonomiska läget för dem som planerar att avstå från sin skogsfastighet varierar. Många har en liten pension och behöver inkomster från skogen. Det lönar sig att få skogsinkomsten från försäljningen av fastigheten till den närmaste släkten. Säljaren får köpesumman skattefri om skattefriheten för överlåtelsevinsten uppfylls. Köparen å sin sida får som skogsavdrag ett betydande skatteavdrag från virkesförsäljningen.  

Skogsfastigheter är värdefulla. När avsikten är att avstå från fastigheten för en nära släkt fastställs köpesumman enligt behovet av pengar. Gåvoskatt betalas på differensen mellan fastighetens värde och köpeskillingen. Om köpesumman eller något annat vederlag överstiger tre fjärdedelar av fastighetens värde, behöver gåvoskatt inte betalas. 

Lämplig köpesumma samt skatteförmåner som uppstår vid ägarbyte, skogsavdrag och skogsgåvoavdrag kan enkelt beräknas med räknaren för skogsgåvoavdrag   

6. När lönar det sig att sälja skogen till utomstående? 

Det finns inte alltid någon ny ägare till skogsfastigheter i den närmaste släkten. Familjen kan ha behov av pengar och skogen är den enda egendom som kan realiseras.  

Många samägda skogar har svårt att fatta beslut om skogarna. Att dela upp skogsfastigheterna kan vara svårt och dyrt. Det kan vara svårt att bestämma värdet. Att sälja fastigheten till utomstående är ett tydligt alternativ. Vid allmän försäljning får man ett marknadspris för skogsfastigheten och försäljningsintäkterna är lätta att fördela i förhållande till andelarna.
 

​​​​​​​
​​​​​​​Det finns många alternativ för generationsväxling av skogsfastigheter.
 

7. När lönar det sig att ansluta skogen till en samfälld skog? 

Många skogsägare bor långt från sina skogar. Skogsfrågor är främmande, men man vill ändå äga skog. I en samfälld skog är det lätt att äga. Den samfällda skogen sköter alla praktiska frågor som gäller skogen. Den samfällda skogen betalar en skatt på 26,5 procent på sitt resultat. Överskottet som den samfällda skogen delar ut till delägaren är skattefri inkomst. En delägare kan vara aktiv genom att delta i delägarlagets stämmor, men det finns inget tvång att delta.  

En samfälld skog kan lösa problemen med samägande av sammanslutningar och dödsbon. Det lönar sig att ansluta skogarna till den samfällda skogen om det är svårt att dela egendom mellan delägarna eller om ingen av delägarna kan lösa in skogarna. I en samfälld skog sköts skogsvården och skogsavverkningen smidigt. I samband med anslutningen till den samfällda skogen får varje delägare i sammanslutningen en egen delägarfastighet med vilken man kan göra vad man vill. Den samfällda skogen delar skogens avkastning på samma sätt mellan andra delägare.  

Att ansluta sig till en samfälld skog är också ett förmånligt sätt att bli av med sammanslutningens eller dödsboets skogar, eftersom anslutningsförrättningen till den samfällda skogen sker med statens medel. När man ansluter sig till vissa samfällda skogar ska man betala kostnaderna för värdering av skogen. 

Mer information om ägarbyte av skogsfastigheter finns på Skogscentralens webbplats.  

Bekanta dig också med guiden (på finska), som ger tips för skogsdiskussioner med skogsägarfamiljer. Guiden har producerats i ett gemensamt projekt av Finlands skogscentral och Finlands Skogsmuseum Lusto.