I dag är Hanna Parviainen skogsdatachef, men ännu när hon började gymnasiet var hon inställd på att bli läkare. Hon sökte dock aldrig in för att studera medicin, för när det var dags hade hon redan bestämt sig för skogsbranschen.

– På en studiemässa stötte jag på två forststuderande som berättade om branschen. Då marknadsfördes den som den mest internationella i Finland. Jag blev nyfiken när jag hörde att det i forststudierna skulle gå att kombinera många olika intressanta saker. Dessutom drömde jag om internationella uppgifter, säger Parviainen.

Hon kom in på forstvetenskapliga i Joensuu direkt efter gymnasiet. 2010 tog hon sin magisterexamen i agrikultur- och forstvetenskap, forstmästare med andra ord.  

Praktik vidgar vyerna och ger inblick i olika jobb i skogssektorn 

Under studietiden fick Parviainen göra praktik på olika jobb och fick därigenom en inblick i varierande arbeten i branschen. Två gånger praktiserade hon utomlands: först på Island och senare i Kanada. På Island samlade hon material för sin pro gradu och gjorde provytemätningar i skogar bestående av sibirisk lärk.

– På Island gjorde landskapet att arbetsförhållandena var fantastiska, men samtidigt mycket udda. Alla skogar var planterade på före detta åkrar, så det fanns inte mycket till undervegetation. Dessutom fanns det ställen där träden hade planterats men ingenting annat hade gjorts efter det. Skogen var så tät att det var svårt att ta sig fram, säger berättar Parviainen.

I Kanada gjorde Parviainen praktik vid det stora kanadensiska bolaget JD Irving i småstaden Saint Leonard. Under merparten av praktiken mätte hon provytor för ett projekt kring skogstillväxt tillsammans med kanadensiska praktikanter. Arbetet började sju på morgonen och pågick till fem på eftermiddagen.

– Ett par gånger var vi tvungna att sluta tidigare eftersom det hade utfärdats en tornadovarning. Dessutom rörde det sig allt möjligt i skogen, som svartbjörnar och prärievargar. Som mest såg jag fem svartbjörnar på en gång, och då tassade jag nog ganska kvickt tillbaka till bilen.

Parviainen hade också praktikperioder i Finland. Hon deltog i pilotprojekt inom beståndstolkning på företaget Arbonaut Oy och praktiserade som inköpschef vid Stora Enso.

– Det lönar sig att söka sig till olika arbeten i skogsbranschen så mångsidigt som möjligt när man gör praktik. Själv föreställde jag mig i början av studierna min framtida karriär mycket annorlunda än vad den är i dag, men praktikperioderna väckte tanken på en karriär med skogsdata. Utlandspraktiken har dessutom varit väldigt lärorik och utvecklande. Olika arbetsförhållanden ger ett bra perspektiv på hur vi arbetar i Finland, säger Parviainen.  

Människorna är det bästa med jobbet

Mot slutet av studierna fick Parviainen som ett resultat av praktiken fast anställning som produktionschef på Arbonaut Oy. Hon började bygga upp en kommersiell beståndstolkningsprocess tillsammans med olika aktörer i skogsbranschen.

– Arbetsuppgifterna var varierande, med allt från kundkontakter till chefsuppgifter, från att organisera produktionen till att behandla lasermaterial, göra modeller för beståndstolkning och räkna ut resultat, säger Parviainen.

2015 övergick hon till Arbonauts programutveckling.

– När jag tog klivet över till det arbetet kunde jag inte så mycket om programutveckling, men själva arbetet och mina fantastiska kolleger lärde upp mig under årens lopp. Utan de här erfarenheterna som jag fått genom att fördomsfritt ta mig an nya uppgifter skulle jag inte vara där jag är i dag.

– Produktionen av skogsdata blir alltmer automatiserad, och som stöd behövs nya typer av datasystem, berättar Parviainen medan hon tittar på en karta i Skogscentralens nya skogs- och naturdatasystem. 

Våren 2019 började Parviainen arbeta i Tammerfors som projektchef för ett systemutvecklingsprojekt på Skogscentralen. Projektarbetet ledde till att man utvecklade ett system som ger exaktare information än förr om avverkningar och tidpunkterna för avverkningarna med hjälp positionsdata från avverkningsmaskinerna. På så sätt får man noggrannare och mer uppdaterade skogsdata. Parviainen var också programkoordinator vid Skogscentralen, och i slutet av 2021 utsågs hon till skogsdatachef.

– Som regional skogsdatachef ansvarar jag för produktionen av skogsdata i Birkaland, Satakunta, Egentliga Finland, Södra Österbotten och Mellersta Österbotten. Dessutom ansvarar jag för att tillräckligt många sådana granskningar som Jord- och skogsbruksministeriet föreskrivit genomförs i mitt område. Jag är chef för områdets skogsdataexperter och team av skogsrådgivare. Mina dagar är variationsrika och fylls oftast av diskussioner med olika människor.

Något av det bästa med jobbet är enligt Parviainen att hon får hitta på lösningar och att hon hela tiden lär sig mer. Enligt Parviainen lever Skogscentralen som arbetsplats upp till sin positiva image.

– Här kan man utvecklas i sin karriär och får arbeta med mångsidiga arbetsuppgifter utan att byta arbetsgivare, säger hon.

Det allra bästa är ändå människorna.

– Varje dag får jag arbeta med fina personer, som är ena otroliga proffs, säger Parviainen. 

Skogsbranschen är ett mångsidigt alternativ

Skogsbranschen har fortfarande väldigt mångsidiga och intressanta jobb att erbjuda, även om de så kallade traditionella jobben har minskat.

– Jag tror att digitaliseringen, automatiken och artificiell intelligens hjälper oss på många sätt också i skogsbranschen. Men ändå kvarstår behovet av att man arbetar också i skogen. Allt kan inte skötas på datorn eller med automatik, utan vi måste hitta den gyllene medelvägen för vad som kan göras på kontoret och vad som ska göras i skogen, säger Parviainen.

Själv har hon inte gått den mest typiska vägen i skogsbranschen, eftersom hon knappt alls haft några så kallade traditionella skogsbranscharbeten.

– Jag inledde min karriär just när den tekniska och digitala omvälvningen i skogsbranschen verkligen tagit fart. Arbetet har alltmer flyttat från skogen till kontoret. Det har skapat ökade möjligheter för olika karriärer i skogsbranschen.

Branschen utvecklas, men den förblir på många sätt viktig för samhällsekonomin.

– Finland är ett traditionellt skogsbruksland, och även om saker och ting förändras är skogen alltid på något sätt en del av vårt liv, vår ekonomi och vår identitet. En bra utveckling i branschen har varit att naturvärdena ges större vikt i skogsbruket, och jag hoppas att man kommer att satsa ännu mer på det framöver.