Ari Kasanen gräver vant i sin väska efter olika redskap för att mäta skogen. I dag har han med sig en käpp, en höjdmätare, ett måttband och en fältdator. Kasanen arbetar som skogsrådgivare på Finlands skogscentrals kontor i Kuopio. Han får i sitt arbete utföra olika mätningar och granskningar i skogen.

Som skogsrådgivare på Skogscentralen har man varierande uppgifter. Arbetet består av att behandla anmälningar om användning av skog, kemera-ansökningar och anmälningar om verkställande, göra fältgranskningar, samla in och producera skogsdata och ge råd till skogsägare. Kasanen har kollegor i hela landet och totalt arbetar cirka 180 skogsrådgivare på Skogscentralen. En del av dem gör mer mätningar och fältgranskningar, andra arbetar mest med virtuella granskningar.

Skogsrådgivaren arbetar mycket inne på kontoret. Till exempel sköts behandlingen av anmälningar om användning av skog och kemera-ansökningar vid datorn, precis som uppdateringen av skogsdata och ritandet av figurer. En stor del av arbetet är automatiserat. Exempelvis granskas anmälningar om användning av skog först automatiskt, varefter en del av anmälningarna landar på skogsrådgivarnas bord för noggrannare granskning.

Satellitbilder hjälper

Det måste enligt lag lämnas in en anmälan om användning av skog för varje avverkning. Skogscentralen tar emot omkring 120 000anmälningar per år.Utgående från anmälningarna granskas att den planerade avverkningen överensstämmer med skogslagen och att det inte finns hinder för att utföra den.

– Till exempel granskar vi om den planerade avverkningen gäller ett skyddsområde eller ett grundvattenområde eller om det finns fornlämningar, särskilt viktiga livsmiljöer eller hotade arter på avverkningsområdet. Dessutom tittar vi på förnyelseplanen, säger Kasanen.

En stor del av arbetet utförs inomhus vid datorn. Arbetet har också automatiserats och till exempel utnyttjas satellitövervakning i övervakningen av avverkningar.

Tekniken som finns till hands har minskat behovet av fältarbete. Nuförtiden behövs det ofta inte ett besök i skogen. Till exempel utnyttjas satellitövervakning.

– Om satellitbilden visar en avverkning för vilken det inte finns en anmälan om användning av skog så meddelar systemet det och skogsrådgivarna granskar sedan saken noggrannare. Avverkningarna syns klart på satellitbilderna och det är sällan man måste ge sig ut i skogen för att vara säker på saken. Ofta handlar förseelser i anmälningarna om användning av skog om mänskliga misstag, säger Kasanen.

Ut i skogen 

Skogsrådgivare Kasanen får förstås också tillbringa tid i skogen. Under den tiden på året när marken inte är frusen kan han lätt tillbringa ett par månader i skogen. Kasanen berättar att man på fältgranskningarna främst granskar skogsvårdsarbeten som har stötts med kemera-medel.

I fält mäter rådgivarna också provytor, som behövs för att ta fram skogsdata. Skogscentralen samlar in skogsdata med information om ståndorter och bestånd, särskilt viktiga livsmiljöer och användningen av skog. Insamlingen och produktionen av skogsdata bygger på fjärrkarteringsinformation och provytemätningar.

– Provytemätningarna kan sysselsätta en i upp till två månader om året. Provytemätningar görs främst under vår och sommar, säger Kasanen.

Vid provytemätningar och kemera-granskningar mäts till exempel antal träd och deras storlek. Som arbetsredskap används både traditionella mätredskap och mer tekniska apparater.

– Datorn spelar en stor roll i skogsrådgivarens arbete, också i skogen. På fältdatorn finns eller sparas all nödvändig information. Den fungerar som karta, kompass och det går att spara information på den, säger Kasanen.

 Informationen som behövs i skogen finns alltid i fältdatorn. 

Utvecklingen går snabbt 

Kasanen är utbildad skogsbruksingenjör, en typisk utbildning för skogsrådgivarna. Han började arbeta på Skogscentralen 2014, så han har redan gott om erfarenhet.

Kasanen säger att det viktigaste i arbetet är intresset för skogen och för tekniken.

– Det bästa med arbetet är mångsidigheten och omväxlingen. Utvecklingen är snabb också i vår bransch. På Skogscentralen och generellt i skogsbranschen går man i spetsen för utvecklingen och utnyttjar brett nya möjligheter och ny teknik.

– Skogsrådgivare måste vara intresserade av teknik. Man måste vara redo att lära sig nytt och ta sig an ny teknik. Man får inte stanna upp, utan måste följa med den utveckling som sker, funderar Kasanen.