Trä kan användas på många sätt när man bygger nya byggnader för jorbruket och på gårdar. Ladugårdar, stall och förrådsbyggnader byggs av trä. Trä används mångsidigt i stomkonstruktioner som väggar och tak.

Trä kan användas som element eller byggas på platsen.

– Till exempel ladugårdstak byggs ofta av element med trästomme. Takelementen passar många slags byggnader, och de försnabbar byggprojekten betydligt, säger Martti Kangasniemi, som leder ett träbyggnadsprojekt vid Finlands skogscentral.

Många fördelar med trä i bygget

Trä går bra att bygga med eftersom det är lätt, slitstarkt och formbart. Det är lätt att bearbeta, och man kan fästa andra material och teknik på det. Eventuella förändringar och reparationer kan man delvis göra själv. Grövre virke kan användas många gånger om i olika konstruktioner. När det inte längre går att bygga med kan det bli energi.

– Till exempel används begagnade växthusdelar av limträ i maskinhallar. I och med sin slittålighet och sitt värde lönar de sig dock inte att bränna, säger Kangasniemi med ett skratt.

Gårdarna kan i mån av möjlighet använda också eget virke som komplement till kommersiella produkter.

– Eget virke används mycket till exempel som stöd i takstolarna och som läkter, säger Kangasniemi.

Träkonstruktionerna jämnar ut temperaturvariationerna och dämpar ljud. De som använder byggnaderna upplever ofta trämiljöer som behagliga.

Träbyggnader passar också till exempel hästar eftersom det inte ger ifrån sig mycket ljud.

– Fast det stormar ute knäpper och skallrar det inte så mycket i väggarna, till skillnad från till exempel plåtväggar, säger Kangasniemi.

Trä ses ofta som ett behagligt byggmaterial. En manege i trä innebär också färre ljud som kan skrämma hästarna.
 

Trä passar också traditionellt in i landskapet. Trä är till priset konkurrenskraftigt, och det är en inhemsk och förnybar råvara.

– I dag är praktiskt taget allt virke som används för att bygga på bondgårdar finländskt, säger Kangasniemi.

I kampen för att nå klimatmålen är det viktigt att främja byggande i trä. Lantbruksbyggandet har en viktig roll, eftersom byggnader i trä binder kol en lång tid framåt.

– Byggande och byggnader producerar cirka 30 procent av utsläppen av växthusgaser, och lantgårdsbyggandets andel av allt byggande är cirka 10 procent. Genom att öka användningen av trä i lantgårdsbyggandet kan vi minska landsbygdens kolavtryck, säger Kangasniemi.

Projektchefen Martti Kangasniemi säger att träbyggande på bondgårdar är viktigt för att man ska nå klimatmålen. Foto: Maria Mäki-Hakola.
 

Trä passar inte alltid

I lantbruksbyggandet behövs alla material som används i dag, och det är inte alltid som trä är det bästa alternativet. Till exempel i svinhus och hallar för fjäderfä kan det vara svårt att använda trä i stomkonstruktionerna och väggarna.

– Det här beror på till exempel gnagarskador. Om råttorna tar sig in mellan konstruktionerna och in i byggnaden kan de ställa till med problem, till exempel hygienproblem och strukturskador. Dessutom sprider de sjukdomar och förstör foder, säger Kangasniemi.

I lokaler som tvättas och desinficeras ofta, till exempel fjäderfähallar, är betong ett naturligt val eftersom trä inte tål så frekvent rengöring.

– Det går också att kombinera olika material när man bygger. För att kunna kombinera olika produkters goda egenskaper på ett hållbart och ekonomiskt sätt behöver aktörerna samarbeta inom utvecklingen, säger Kangasniemi.

Hästar och ryttare trivs i trämanege

Ridskolan Manunkylän ratsutalli på landsbygden i Seinäjoki invigde sitt ljusa ridhus av trä i januari 2014. Ett av de viktigaste villkoren för det nya ridhuset var ljudlöshet.

– Tidigare hade vi en presenningsmanege som lät väldigt mycket när det blåste eller regnade, och när snön gled ner från taket i plusväder. Det orsakade farliga situationer, säger ridskoleföretagaren Riitta Ojala.

Både företagarna, ryttarna och hästarna har varit nöjda med manegen, som är av granvirke.

– Vi har varit mycket nöjda, och ryttarna har tyckt om den trivsamma trämiljön. Också hästarna har trivts och blir inte skrämda av onödiga ljud. När hästarna är avspända och välfungerande trivs också ryttarna, säger Ojala.

Andra fördelar med trämanegen är att den är värmeisolerad och att det inte ekar i den.

– Jämfört med den gamla presenningsmanegen är den svalare i sommarvärmen och varmare på vintern. Lärarens röst hörs också bättre, säger Ojala.

Det rödmålade ridhuset är en ståtlig syn som smälter in i landskapet.

– Vi ville ha en manege som passar in i landskapet och ser ut som ett österbottniskt hus med spröjsade fönster, säger Ojala. Trä är visuellt vackert, åtminstone i mina ögon.

Ridskoleföretagaren Riitta Ojala har varit nöjd med trämanegen som byggdes för nästan 10 år sedan. Foto: Maria Mäki-Hakola.