Göken gal i Esko Tiitolas skog. Masurbjörkar, det vill säga mutationer av vårtbjörken finns på bägge sidorna av skogsbilvägen. Tiitola vänder bilen i Visamäki, där allt började på 1930-talet. Odlingen av masurbjörkbestånd är inte något som man gör under en kort tid utan för Tiitolas del är det lite av ett ”släktfel”.

– Min farfar hittade bra masurbjörkar från Saarikylät och han skyddade deras pollinering med tyg. Av dessa och av utvalda frön från naturliga masurbjörkar odlade han plantor. Hos vissa av dem uppstod masurbildning och några av dem blev senare utvalda stamträd. Under den tiden var förädlingen en aning annorlunda. Pappa fortsatte med arbetet och nu gör jag det. På sätt och vis handlar det här om långa traditioner, men också om entusiasm, berättar Tiitola.

Plantorna uppstår inte från intet eller av sig själva från stamträdet. Tiitola berättar om mikroförökning, som också är ett mycket känsligt arbetsskede. Mikroförökning görs i Taimityllilä Oy:s laboratorium i Mäntyharju.

– I samband med fällningen väljs de träd som har det bästa utseendet. Av dessa väljer man på basis av masurbildningen, stammens rakhet och kvistverk samt masurmönster ut träd för vidareodling. Av dessa samlar man en bunt av kronskiktets kvistverk och odlar masurbjörkar från deras bladknoppar. Dessutom måste man känna till ursprunget och ståndorten, så att stamträdet kan registreras. En tysk köpare konstaterade att han köper alla dessa masurbjörkar som är av god kvalitet.

Esko Tiitola berättar att masurbjörken som har tre förgreningar är masurbjörkarnas drottning.

Man strävar efter långa stockar av bra kvalitet

I Tiitolas tal kommer namnen Tuukka, Tommi, Esko, Osmo och Pälkäne upp. Det är visserligen fråga om namn som går i släkten, men också namn på de fem stamträden i Tiitolas masurbjörkbestånd. Stamträden har planterats av Tiitolas farfar och nu växer det masurbjörk på en skogsareal på knappt åtta hektar, av vilka en stor del är plantor som har mikroförökats från dessa stamträd. Rekommendationen är 800 plantor per hektar.

– Nu när jag tänker på det i efterhand kunde jag kanske ha planterat mindre. I synnerhet när slutresultatet för masurbjörk kan vara antingen värdefullt och vackert faner eller ett masurfrö av dålig kvalitet som inte bildar masur och blir till ved. I början görs samma arbetsmängd för varje masurbjörk och man ser masurbildningens slutliga mönster ordentligt först när trädet fälls.

Man strävar naturligtvis efter prima kvalitet. Masurbjörkarna indelas i kvalitetsklasserna 1–3 samt kvistmasur. Kvalitetsklassen definieras utifrån det fällda trädets raka fällskär. Masurbjörkarna fälls huvudsakligen på vintern. Om man vill ha masurbark, fälls de i början av sommaren då det finns bast i stammen.

– Man försöker alltid få en så bra och lång stock som möjligt. Var man kapar trädet beror mycket på köparens öga, erfarenhet och yrkesskicklighet. En svarv-, det vill säga fanerstock ska ha en diameter på minst 20 centimeter och en längd på en meter.

– Man vill ha en så bra rotprisinkomst som möjligt från masurbjörkarna. Ett fällt träd väger flera hundra kilo och med kiloprisförsäljning innebär det flera euro per kilo, beroende på kvalitet och mängd.

Masurbjörken blir till faner för möbel- och bilindustrin utomlands, främst i Tyskland men också i Finland för hantverkare och snickare.

​​​​​​​

För odling av masurbjörk lämpar sig lundartad skogsmark, sand, mull och en ljus sydsluttning bäst, berättar Esko Tiitola.

Man lär sig av att experimentera och av erfarenhet

Man kan inte låta masurbjörkbestånd växa för sig själv. Redan under det andra året börjar gallringen, som fortsätter i 15–20 år. Tiitola kapar först av de största kvistarna med en sekatör genom selektiv gallring och begränsar vid behov de större kvistarnas tillväxt. Samtidigt kapar han av de nedre kvistarna, eftersom han strävar efter en kvistfri stam. Kvistarna måste gallras innan de är över 20 millimeter tjocka. Efter det repar sig kvisten långsammare och risken för rötskador ökar betydligt.

Med den omfattande skötseln säkerställer Tiitola att han hellre kan fälla en fyra meter lång än en två meter lång kvistfri masurbjörkstock.

– Jag har lärt mig mycket av min långa erfarenhet men också genom att testa mig fram. Få börjar odla masurbjörkbestånd just på grund av arbetsmängden. Varje sommar går vi igenom björkbestånden kring juni och juli. Utöver gallringen skyddar vi också plantorna mot sorkskador och avlägsnar gräs. Lyckligtvis belönar detta också. Masurbjörkar i fällbar ålder är värda mycket pengar.

​​​​​​​

Efter ett stort antal olika arbetsskeden får man faner från masurbjörken. Av kvistmasur kan man till exempel tillverka knivskaft.