Drivningskvaliteten syns i mängden beståndsskador, på körstråken och i det kvarvarande beståndets täthet. Det tar lång tid för en skada i barken att växa igen, och framför allt i granskog utgör skadorna en rötrisk. Och om man gallrar för kraftigt kan det ge tillväxtförluster och öka risken för snö- och stormskador.

Drivningskvaliteten beror mycket på planeringen, valet av maskiner, skogsmaskinsförarens yrkesskicklighet och när drivningen görs. Men det finns några saker som du som skogsägare kan göra för att förbättra drivningskvaliteten.  

1. Vårda plantskogen och förhandsröj

Utgångsläget i skogen är viktigt vid den första gallringen.

– När man vårdar plantbeståndet så att skogen vid förstagallringsskedet är sådan som den bör vara, så går drivningen lättare, säger Ari Nikkola, chef för finansiering och granskning vid Finlands skogscentral.

Risken för att misslyckas är större i en tät, oskött skog än i en skog som blivit vårdad när den var plantskog. Skador uppstår lättare om beståndet är tätt.

Det är också bra att förröja. Vid förröjningen avlägsnar man underväxta granar och lövsly som stör sikten och hindrar avverkningsmaskinens grip nära stammarna. Man vill hjälpa avverkningsmaskinens förare att se bättre och lättare kunna välja vilka träd hen tar bort. 

 2. Berätta i förväg vad du vill, gärna också skriftligen 

Du kan framföra olika önskemål och ge anvisningar till virkesköparen eller den som utför avverkningen. Uttryck dina önskemål tydligt. Om du även ger dem skriftligt till virkesköparen minskar risken för kommunikationsmissar.

Oftast har skogsägaren själv en bra uppfattning om marken och dess bärighet. Det går bra att komma med önskemål om tidpunkten för avverkningen. Till exempel på våt och finkornig mark kan man framföra önskemål om att avverkningen ska ske på vintern.

När man uppskattar markens bärförmåga kan man ta hjälp av drivningsduglighetskartorna i e-tjänsten MinSkog.fi. Kartorna visar var terrängen bär maskinerna vid olika tider på året. Kartinformationen har tagits fram kalkylmässigt utifrån fjärrkarteringsmaterial och terrängdatabasen, så de kan användas som riktgivande material.

När förhållandena är bra och avverkningen genomförs vid en tidpunkt som är lämplig för markgrunden blir det inga större körskador. 
 

Du kan också föra fram önskemål om till exempel naturvårdsträd. Om du vet var du vill ha en grupp naturvårdsträd ska du berätta det. Ännu bättre är det om du märker ut naturvårdsträden i terrängen i förväg.

Men beakta att det kan påverka inkomsterna för affären om du sätter väldigt många kriterier för avverkningen.   

3. Var där 

När avverkningen börjar är det bra att vara på plats själv om det är möjligt. Då kan du prata med avverkningsmaskinens förare och förvissa dig om att dina önskemål har förmedlats till hen, och ni kan nå samförstånd bättre än genom skriftliga önskemål. Samtidigt får du som skogsägare se hur slutresultatet blir. 

Det är värt att besöka avverkningsobjektet också efter drivningen. Tänk på att varje förare strävar efter en bra drivningskvalitet men att det trots det alltid uppstår till exempel en del beståndsskador. Föret kan också ha varit dåligt. I mörker och regn har man inte samma sikt som vid uppehållsväder mitt på dagen.

Efter gallringen kan man gärna ta sig en titt på beståndsskadorna, körstråken och det kvarvarande beståndets täthet och jämnhet. Ett av de vanligaste felen vid gallringar, det vill säga beståndsvårdande avverkningar, är att man gallrar för hårt. För att bedöma detta kan man använda ett relaskop, skogsvårdsrekommendationerna och gallringsmodeller. Gallringsstyrkan och antalet kvarvarande träd beror på trädslaget, jordmånen, geografiskt läge och vilken sorts skogsbruk skogsägaren valt. 

En liten skada i barken hinner växa igen före nästa avverkning och lämnar inget fel i veden innanför. 
 

4. Du kan fråga ett proffs 

Om du inte kan bedöma drivningsresultatet med ögonmått kan du be ett skogsproffs om hjälp. Ett proffs kan säga om det finns något att anmärka på i drivningsresultatet. Det lönar sig att ge virkesköparen resons och be om svar om du inte är nöjd. Ibland går det att rätta till situationen. Om det till exempel blivit mycket beståndsskador kan man ta bort de skadade träden ifall beståndet är så tätt att det medger det. Sämst är det om skogen har gallrats för kraftigt och många av de kvarvarande träden har skadats.

Att skogsägarens själv är kunnig är ändå till nytta i det stora hela.

– Om skogsägaren vill att arbetet sköts bra så lönar det sig att också själv ha skogsbrukskunskaper. Då kan man själv föra fram klara synpunkter före avverkningen och efter avverkningen bedöma vad som har gjorts, säger Ari Nikkola.  

5. Lägg namnet på minnet

Något av det viktigaste som påverkar drivningskvaliteten är skogsmaskinsförarens skicklighet. Om du är nöjd med en viss förares arbete bör du lägga det namnet på minnet. Då kan du önska samma förare vid nästa avverkning.

Om man byter virkesköpare inför varje virkesaffär får man en ny förare i sin skog varje gång. Då kan kvaliteten variera och det kan bli fler överraskningar.