1. Måste trädplantorna skyddas efter planteringen?

I allmänhet behöver trädplantor inte skyddas efter planteringen. Om risken för hjortdjursskada är stor, lönar det sig att behandla plantorna med medel som avskräcker hjortdjur. Risken för hjortdjursskador är störst på 1–3 meter höga plantor, men under snöfattiga vintrar är också mindre tall- och lövträdsplantor i fara.

Sorkskador kan förhindras genom att lägga skyddsrör på roten av de planterade plantorna. Genom att effektivt bekämpa markvegetationen kan man också klart minska risken för sorkskador.

2. Hur kan man förhindra att plantor hamnar under gräset?

Gräsröjning behövs ofta på frodiga platser, det vill säga på friska moar och bättre ståndorter för moar. Även näringsrika torvmoar och bördiga kärr växer lätt igen. Vid gräsröjning kan man trampa på markvegetationen eller vända den till sidan med till exempel en ishockeyklubba. Man kan också slå gräset runt plantorna på ett avstånd som åtminstone motsvarar markvegetationens höjd. Med tanke på gräsröjningen är den bästa tidpunkten högsommaren, å andra sidan urskiljs plantorna bäst på våren och senhösten. Gräsröjningen kan behöva upprepas efter planteringen under 2–3 somrar.

Man kan till exempel med en röjkniv avlägsna gräs från och runt trädplantor.

3. När ska plantbeståndet röjas första gången efter planteringen?

I allmänhet vårdas plantskogen två gånger: först en tidig slyröjning när plantorna är cirka en meter höga och därefter en röjning när plantorna är cirka 3–7 meter höga. Slyröjning görs i allmänhet i ett cirka 5 år gammalt plantbestånd och röjning i ett cirka 10–15 år gammalt plantbestånd.

Vid slyröjning avlägsnas trädbestånd och sly som stör tillväxten av de trädslag som odlas. Slyröjning är särskilt nödvändig i tallplantbestånd där det växer rikligt med lövträd. Granen tål skuggning bättre, men om slyröjningen fördröjs kan också granens tillväxt bromsas upp. Vid slyröjning i plantbestånd av vårtbjörkar avlägsnas endast trädbestånd som direkt stör plantorna. Det bildas färre stubbskott om röjningen görs på högsommaren. Men viktigare än tajmingen är att arbetet blir gjort.

 

4. Lönar det sig att lämna kvar lövträd i plantskogen under plantskogsvården och vilka trädslag lönar det sig att välja?

Vid röjning lönar det sig att välja trädslag och trädslagsblandningar som är lämpliga för ståndorten. Genom att odla blandbestånd är det möjligt att minska riskerna för svamp- och insektskador. Trädslagsblandningar och i synnerhet lövinslag är också värdefulla för mångfalden, jordmånen och rekreations- och friluftsanvändningen av skogarna. Det rekommenderas också att man i plantskogsvården inte heller röjer bort något trädslag helt och hållet. Det är viktigt att det efter behandlingen finns lika många trädslag kvar i beståndet som före plantskogsvården.

I ett planterat granbestånd lönar det sig i slyröjningen att lämna kvar vårtbjörkar som har börjat växa upp från frön och som är ungefär lika höga som granarna. På så sätt kan man säkerställa möjligheterna att odla blandbestånd även i fortsättningen.

Det rekommenderas att lövträd som är högre än plantorna avlägsnas i samband med plantskogsvården.

5. Jag vill odla min skog med metoden för kontinuerlig beståndsvård. Kan jag hoppa över plantskogsvården eller måste jag göra det på något visst sätt?

När plantskogsvården fördröjs tävlar träden om tillgången till ljus och näring, stammarna blir smalare och andelen levande toppar minskar. En övertät, ovårdad och mager skog rekommenderas inte med tanke på den kontinuerliga beståndsvården. I ovårdade skogar är de mindre träden i princip i dåligt skick.

Vid kontinuerlig beståndsvård gör man plock- och luckhuggning. För plockhuggning lämpar sig bäst livskraftiga granbestånd som redan färdigt har en varierande struktur. Gallringen av täta plantgrupper påskyndar tillväxten av de återstående plantorna och förbättrar deras motståndskraft mot skador även i granbestånd med kontinuerlig beståndsvård.

Genom luckhuggning inom den kontinuerliga beståndsvården säkerställer man att tallarna och lövträden kan växa och förnyas. Genom gallring av plantbestånd kan man reglera plantbeståndets täthet och trädslagsförhållandena även i de små luckorna med kontinuerlig beståndsvård.

6. Kan man genom plantskogsvård förkorta skogsbrukets omloppstid, det vill säga snabbare få värdefulla stockar?

Genom plantskogsvård kan man säkerställa att de träd som odlas har tillräckligt med utrymme att växa och bli grövre. Skötselarbetets inverkan syns redan i den första gallringen av skogen. En vårdad skog ger klart grövre träd än skog där plantskogsvården har uteblivit. Även vid senare gallringar och slutavverkningen är den genomsnittliga volymen för beståndet betydligt större i skogar där plantskogsvården har gjorts enligt rekommendationerna. Plantskogsvården påskyndar alltså trädbeståndets diametertillväxt till stockmått, vilket också kan förkorta omloppstiden för skogsbruket.

I ett vårdat plantbestånd finns det tillräckligt med växtutrymme för trädplantorna.

7. Hur mycket kostar plantskogsvården och kan man få stöd för den?

Enligt Naturresursinstitutets statistik var kostnaderna för slyröjning i hela landet i genomsnitt 416 euro per hektar och för röjning 491 euro per hektar år 2022. Kostnaderna för plantskogsvården påverkas av många faktorer, i synnerhet av tätheten och grovleken på trädbeståndet som ska röjas samt den tid som arbetet tar. 

Hur länge plantskogsvården tar varierar mycket beroende på arbetsobjektet, trädbeståndet och arbetstagaren. Ju tätare eller grövre trädbeståndet är, desto mer arbetskrävande är plantskogsvården. I allmänhet lönar det sig att reservera cirka en arbetsdag per hektar för slyröjning. Vid röjning, där trädbeståndet som ska röjas är grövre än röjningsobjektet, tar det cirka 2–3 arbetsdagar per hektar.

I Tapios introduktionsmaterial (på finska) får du råd om högkvalitativa och säkra planterings- och röjsågsarbeten.

Man kan söka om stöd för plantskogsvård och vård av ungskog hos Skogscentralen. För vård av plantbestånd och ungskog krävs ingen förhandsplan, utan man kan söka om stöd direkt efter att arbetet har utförts. Stödet är 200 euro per hektar. Om man samlar in klenträd från skogen i samband med skötselarbetet kan man få 300 euro per hektar i stöd. Mer information om stöd för vård av plantbestånd och ungskog samt närmare stödvillkor finns på Skogscentralens webbplats. Det lönar sig att lämna in stödansökan via Skogscentralens tjänst MinSkog.fi.

8. Det talas mycket om skogsskador och rotticka. Måste också små gran- eller tallplantors stubbar behandlas med bekämpningsmedel mot rotticka efter plantskogsvården?

Rottickor är ett långvarigt besvär när de sprider sig till ståndorten. På gran och lärk orsakar rotticka rotröta och på tall orsakar de tallens rotröta. Rottickorna sprider sig från träd till träd antingen med hjälp av rotförbindelser eller via sporer till färska barrträdsstubbar och även i plantbestånd.

Rotticka kan bekämpas genom att i samband med plantskogsvården sprida bekämpningsmedel på barrträdens och lärkarnas stubbar. Ett annat alternativ är att utföra plantskogsvården utanför växtperioden. När lövträd fälls finns det ingen risk för att rotticka sprids, det vill säga lövträdens stubbar behöver inte behandlas med bekämpningsmedel.

Rotticka kan bekämpas genom att sprida bekämpningsmedel på barrträds- och lärkstubbarna i samband med plantskogsvården.

9. Hur ofta ska ungskog gödslas och med vilket gödselmedel?

I unga skogar kan det finnas borbrist som kan underlättas av borgödsling. Borbristen tar sig uttryck i en tillväxtstörning i topparna, där antingen flera toppar bildas i trädet eller toppen blir buskig. Beståndsvarande skogsgödsling görs däremot inte i plantbestånd. Beståndsvarande skogsgödsling görs i allmänhet i vårdade tall- och granbestånd på torra och friska moar och som i sin utvecklingsklass närmar sig grövre gallringsskogar eller skedet för förnyelseavverkning. Mer information om skogsgödsling finns på Skogscentralens webbplats.

10. Var hittar man entreprenörer som vårdar ungskog med en liten skogsmaskin?

Med hjälp av Skogscentralens tjänst MinSkog.fi kan skogsägaren bekanta sig med tjänsteleverantörerna inom skogsbranschen i det egna området och uträtta ärenden med dem elektroniskt. Skogsägaren kan i tjänsten MinSkog.fi ge samtycken till att önskade aktörer inom skogsbranschen får använda deras skogsuppgifter. I tjänsten MinSkog.fi kan skogsägaren också lämna kontaktbegäran till aktörer inom skogsbranschen om önskad tjänst.

Artikeln har utarbetats som en del av Skogscentralens Toimeksi-projekt. Projektet Toimeksi är en del av markanvändningssektorns klimatåtgärdspaket Fånga kolet som startades av jord- och skogsbruksministeriet våren 2020. Genom åtgärderna strävar man efter att minska växthusgasutsläppen från jord- och skogsbruket och annan markanvändning samt att stärka kolsänkorna och kolförråden.