Hoppa till innehåll
Till Skogscentralens sidan minSkog.fi
Till första sidan
Suomeksi

Låt julbordet smaka skog

Brukar det finnas trattkantarellsås, älgstek eller blåbärsglögg på ditt julbord? Mycket av skogens råvaror kan utnyttjas i vår traditionella julmat. Med god planering och en avslappnad inställning kan man skapa ett gott, förmånligt och klimatvänligt julbord med mångsidiga råvaror från skogen.
Enkät
Fyll i det här fältet.
Gillade du artikeln? Nej, inte alls
Fyll i det här fältet.
Låt julbordet smaka skog

Med god planering och en avslappnad inställning kan man skapa ett gott, förmånligt och klimatvänligt julbord med mångsidiga råvaror från skogen.

05.12.2023

Text: Eva Ekholm Bilder: Daniela Andersson

Några exempel på råvaror som man kan ta till vara från skogen och utnyttja på julbordet är viltkött, bär och svamp. Bara fantasin sätter gränser. Samtidigt upplever många en stress inför julen och julbordet. Det finns många olika förväntningar på hur maten ska smaka och dukas fram. Det kan kännas tungt att navigera kring alla förväntningar, traditioner och önskemål och dessutom behöva förhålla sig till vad maten kostar och hur ekologiskt hållbar den är.

- Det finns inga regler. Alla ska ha sina egna traditioner, säger Daniela Andersson, skogsägare, prisbelönt kokboksförfattare och journalist.

Andersson har vuxit upp i en familj där skogens råvaror alltid har haft en plats på matbordet – också till julen.

Andersson personliga favoriter av de inhemska bären är enbär, lingon och rönnbär. Hon lagar ofta flera olika geléer till julen.

- Ett tips är att låta en del bär vara hela, så gelén inte är helt slät, säger Andersson.

På familjen Anderssons julbord är det inte skinkan som har huvudrollen, utan en fylld kalkon. Andersson fyller kalkonen med citron, äppel och olika kryddor och så har hon lagt till enbär i receptet, eftersom det ger en viltkänsla.

- Speciellt enbären passar bra på julen. Enbärssenap passar utmärkt till vanlig skinka. Svamp är också en mångsidig råvara som man kan använda i mycket, inte bara i såser och pajer.

Inhemskt är en bra princip

Andersson säger att den främsta orsaken till att använda skogens råvaror i matlagningen till jul och vardag är att det är gott. Mat som har växt i naturen har också mindre klimatpåverkan än odlad eller uppfödd mat och är dessutom förmånligare. Mat från skogen är förstås också inhemsk. 

- Fördelen med skogens mat är att man vet varifrån den kommer. Den behöver inte ens vara från egen skog, men man vet att det är rena råvaror. Det kan också vara terapeutiskt att gå i skogen och plocka sin egen mat. Det blir en extra dimension i matlagningen, säger Andersson.

Det finns ändå en del grundregler man inte får glömma. Man måste vara bekant med allemansrätten och vad som inte ingår i den. Till exempel granskott som var trendigt för några år sedan får man bara plocka i egen skog. Helt vanligt vett och etikett gäller också när man tar till vara av skogens råvaror. Plocka till exempel inte svamp på någons tomt.

Andersson uppmanar alla att tänka efter en extra gång så att julmaten i så hög grad som möjligt är inhemsk. Hon uppmanar också alla att ha en avslappnad inställning till julmaten och att experimentera med inhemska råvaror. 

- Under mina år utrikes så insåg jag hur bra julmat vi har i Finland. Vi har bra råvaror och en jättebra julmatskultur.

Daniela Andersson. Taustalla vihreää kasvustoa ja vanhaa muuria.

Daniela Andersson är skogsägare och prisbelönt matförfattare. På hennes julbord finns alltid smaker från skogen. 

Planering är nyckeln

Bär, svamp och kött måste förstås bevaras till julen, men med planering och framförhållning behöver man inte stressa kring julmaten i sista stund.

- Om man vill satsa stort så gäller det att planera i tid så man till exempel plockar råvarorna i rätt tid och fryser in eller bevarar på andra sätt. Planering är A och O. Sök inspiration i böcker, googla eller köp en inspirerande tidning. Det går bra att sätta sig ner i oktober och börja planera hur julbordet ska se ut. Om man inte har samlat råvarorna själv så går det utmärkt att köpa dem också, säger Andersson och tipsar om att många lokala producenter ofta säljer av sina egna, närproducerade produkter på julmarknader.

Till exempel geléer som man har på julbordet går bra att laga i god tid på hösten, eftersom de håller hur länge som helst. Också efterrätter som parfaiter och julgodisar kan man laga på förhand. Till exempel knäck håller bra.

Alltid räcker tiden ändå inte till och då går det lika bra att köpa allting klart.

- Om du inte hinner laga så är det fritt fram att köpa sin julmat. Man ska äta det man vill äta på julen. Man får göra som man vill. Om man till exempel inte gillar kålrotslåda så behöver man inte äta det. I större gäng så kan alla hämta med sig det som de absolut vill ha på julbordet.

Experimentera och testa på nytt 

Vill man pröva på något nytt och vara säker att på att lyckas så tipsar Andersson om att göra långkok, till exempel av viltkött. Andersson uppmuntrar till att experimentera och testa på nya smaker. Det är inte heller farligt att misslyckas.

- Min första lingongelé blev saft. Det blev ingen gelé! Följande blev som sten. Det hände något med melatinet. En gravlaxsås med enbär blev oätlig, skrattar Andersson.

Andersson som bor i lantliga Ingå med sin familj ser julen som en sorts höjdpunkt på året.

- Förväntan, planering och stämning är det som gör julen. Det är fint att pynta julbordet och hemmet med element från skogen. Ljus, risgrynsgröt, glögg och äkta julgran ska det vara! Dessutom måste det vara Elvis julmusik, avslutar Andersson.

Kommentarer

Ingen har ännu kommenterat artikeln.

Kommentera

Skicka din kommentar med formuläret nedan. Alla fält måste fyllas i.

Fyll i det här fältet.