De svarta trädstammarna syns på långt håll. Mitt bland tallplantorna och björkslyet syns en grupp naturvårdsträd som brändes för sju år sedan. Naturvårdsexperten Jarmo Uimonen vid Finlands skogscentral minns hur de över hundra år gamla tallarna och granarna brann ordentligt, och de gav rikligt med död och brandskadad ved. 

– Jag var här och tittade för ett år sedan och hittade då en rosenticka och ett rynkskinn. Båda är arter som lever i gamla skogar. Deras sporer kan komma långt bort ifrån med vinden, säger Uimonen. 

På de brandskadade stammarna växer också vanligare tickor, som vedmussling och klibbticka. En hackspett har hackat flera hål i ett förkolnat stående träd. Uimonen berättar att gruppen av naturvårdsträd som brändes tidigare var skyddad med ett tidsbundet skyddsavtal. Sedan kom stormen och fällde många träd. Man blev tvungen att transportera bort största delen av de stormskadade träden på grund av risken för skogsskador. Samtidigt avslutades det tidsbundna skyddet. 

– Skogsägaren hade fått miljöstöd som ersättning för skyddet. Stödet behövde inte betalas tillbaka eftersom en del av de skadade träden brändes. Skogsägaren var intresserad av att främja naturvärden på det här sättet. Och skadeinsekter, granbarkborren till exempel, lever inte i brandskadad ved.

Sällsynt rynkskinn (uppe till vänster) och rosenticka (uppe till höger) har hittats efter hyggesbränningen i Eura. Också vanligare tickor, till exempel vedmussling (nere till vänster) och klibbticka (nere till höger). Foto: Jarmo Uimonen och Outi Tehomaa
 

Först kommer insekterna 

Olika tickor ploppar upp på de brända stammarna i synnerhet 5-10 år efter den naturvårdande hyggesbränningen. Men vad händer före det? När skogen precis har bränts ser allt svart och dött ut, men det dröjer inte länge innan där börjar krylla av nytt liv. 

– Först kommer insekterna. Bränningen ger upphov till en väldig värme och mycket rök, som insekter som lever i brandmiljöer kan känna på tiotals kilometers håll. Efter insekterna kommer bland annat hackspettarna för att söka föda, säger Uimonen. 

I Ruokolax i Södra Karelen hyggesbrände man skog i juni i fjol. Ett par månader senare lät företaget Tornator kartlägga insektförekomsterna där. Resultatet var intressant. En skalbaggsforskare hittade rikligt med larver av sotsvart praktbagge. Det är en typisk skalbagge för brandmiljöer, och den är bland de första insekterna som kommer till brandplatsen när den känner röken. På området hittades också till exempel andra praktbaggar, barrträdlöpare, rovflugsarter, myrbaggar och behårade tallbockar. Uppföljningen fortsätter i sommar. 

Uimonen berättar att svedjenävan är ett klassiskt exempel på växtarter som trivs i brandmiljöer. Dess frön kräver en kraftig värmechock för att gro. Också många sällsynta lavar och svampar trivs i skog som bränts. De brända träden blir till död ved, som gynnar många arter.   

Skogsbränderna har minskat

Många av de arter som lever på brandskadat och förkolnat trä har blivit sällsynta eftersom bekämpningen av skogsbränder är så effektiv i Finland numera. Brandbilarna kommer nära branden eftersom skogsvägnätet är tätt, så bränderna kommer inte åt att sprida sig på stora områden. Också hyggesbränningarna har minskat, även om man under de senaste åren har återupplivat kunskaperna på olika håll i landet. 

– På hyggesbränningsplatserna i östra Finland hittar man oftast rikligare med brandarter än i västra Finland. Det beror på att det ofta är stora skogsbränder i Ryssland. Arterna kommer också över gränsen till Finland, säger Uimonen. 

Hyggesbränning gynnar inte bara naturen utan även skogsbruket. Det ger bördig och näringsrik jord och goda värmeförhållanden, vilket hjälper trädplantorna att växa. Det är också lätt att plantera när det inte ligger hyggesrester på marken. 

Naturvårdande hyggesbränning på olika håll i landet 

Skogscentralen öppnar varje år naturvårdande hyggesbränningsprojekt för ansökan. Hyggesbränningarna sker i privatägd skog med markägarens tillstånd, och kunniga skogsproffs söks för att verkställa dem. 

Bränningen är avgiftsfri för skogsägaren. De som genomför hyggesbränningarna kan ansöka om statlig kemera-finansiering för kostnaderna. Det måste finnas minst 10 kubikmeter naturvårdsträd att bränna. Om det finns mer träd än så betalas en ersättning till skogsägaren enligt medelrotpriset i landskapet. 

– Vid de naturvårdsmässiga hyggesbränningarna i privatskog bränns grupper av naturvårdsträd, där det gärna ska finnas så mycket ved och olika trädslag som möjligt. Det är till nytta för olika arter och för mångfalden, säger Uimonen. 

Till exempel skogsvårdsföreningarna och skogstjänstföretagare utför hyggesbränningar i privatskog på beställning. Forststyrelsen och de större skogsbolagen utför bränningar i sina egna skogar. 

En grupp naturvårdsträd brändes i Eura för sju år sedan. Foto: Jarmo Uimonen

 

Bränningen av naturvårdsträden gav rikligt med brandskadad och förkolnad ved. Foto: Jarmo Uimonen