1. Ta reda på om det finns flygekorrar eller tecken på sådana i din skog

I tjänsten MinSkog.fi kan skogsägaren se uppgifter om flygekorreobservationer som har gjorts i de egna skogarna och som myndigheterna anser vara tillförlitliga. I tjänsten Laji.fi finns exakta ortsvisa uppgifter om förekomster av flygekorre. Tjänsten innehåller observationer av flygekorrar som rapporterats av fackmän, naturentusiaster och medborgare, dvs. alla artdata som samlats in om flygekorrar. Nästa steg är att gå ut i skogen för att se i vilken skogstyp en observation har gjorts. 

Flygekorrar trivs i gamla eller mogna grandominerade skogar där det även finns lövträd som ger föda och stora granar som ger skydd. I grenverket på en gran kan flygekorren också lagra föda för vintern. I en flygekorreskog ska det finnas lämpliga boplatser samt trädbevuxna korridorer till andra skogsområden. Frodiga bäckrenar, strandskogar vid vattendrag och skogar vid åkerkanter är också lämpliga livsmiljöer för flygekorre. 

Flygekorrar kan också påträffas i skogar där det inte dokumenterats tidigare observationer av arten. Det är bra att registrera nya observationer i tjänsten Laji.fi.

Våren är en bra tid att leta spillning efter flygekorrar. Bild: Tea Heikkinen

2. Bevara flygekorrens föröknings- och rastplatser

På en förökningsplats föder flygekorren ungar och på en rastplats vistas den dagtid. På en föröknings- och rastplats finns boträd och andra träd som ger arten föda och skydd. Flygekorrens bo finns oftast i en ihålig asp eller annat lövträd, en holk eller i ett bo av ris som byggts av en vanlig ekorre. I skogar nära bosättning kan flygekorren ha sitt bo även på en byggnad. 

Flygekorrens föröknings- och rastplatser ska bevaras vid skogsvårdsarbeten och avverkningar. Trädbevuxna korridorer till andra skogsområden bör också bevaras för att flygekorrens ungar ska kunna söka sig till egna revir.

Korridorerna ska vara tillräckligt breda för att inte bli avkapade vid eventuella stormskador. 

3. Avverkningar och skogsvårdsarbeten ska planeras omsorgsfullt

I allmänhet kan avverkningar göras även i skogar där man observerat flygekorrar. Då ska avverkningarna alltid planeras från fall till fall och det finns ingen standardmodell för hur man ska förfara. 

Alla avverkningssätt är möjliga i en skog där det förekommer flygekorrar. Ju kraftigare avverkningar man av ser utföra, desto noggrannare planering behövs. Vid planeringen av avverkningarna ska man bevara förbindelserna till flygekorrarnas föröknings- och rastplatser för att trygga artens fortlevnad. Föröknings- och rastplatser ska avgränsas utanför de områden där avverkning och andra skogsarbeten ska utföras. Olika gallrings- och plockningsavverkningar lämpar sig bra i miljöer där det förekommer föröknings- och rastplatser för flygekorrar eftersom träd blir kvar och flygekorren fortsättningsvis kan röra sig och söka föda i området. Stora granar, aspar och ihåliga träd bör sparas vid avverkningarna. 

4. Även andra arter drar fördel av skogens mångfald

Flygekorren är en paraplyart och ett tecken på biologisk mångfald i skogen. I en skog där det förekommer flygekorrar finns det ofta också aspar i olika ålder, stora granar och döda träd. Under barken på dem och i skydd av grenverket trivs även många andra arter. 

Genom naturvård i ekonomiskogar kan man förbättra naturvärdena i den egna skogen. Det är bra att skogsägaren bevarar olika slags lövträd samt gamla och grova aspar och granar i sina skogar. Naturvård och olika val görs i alla utvecklingsfaser av en ekonomiskog, även vid kontinuerlig beståndsvård. 

5. Att skydda skogen är ibland den bästa lösningen 

En skog där det förekommer flygekorrar har i många fall även andra strukturella drag som är viktiga för den biologiska mångfalden, såsom ett skiktat trädbestånd, död ved, flera olika lövträdsarter samt gamla och grova träd. På grund av dessa drag kan det hända att flygekorreskogarna uppfyller kriterierna i METSO-programmet och lämpar sig för skydd. Skogsägaren kan få ersättning för frivilligt skydd. Ersättningen beräknas alltid från fall till fall och man kan välja mellan tidsbestämt och permanent skydd. 

Flygekorren är en hotad art och fridlyst med stöd av naturvårdslagen. För artens fortlevnad är det viktigt med skydd. Största delen av flygekorrarna lever i ekonomiskogar. Flygekorrebeståndet har minskat eftersom det finns allt färre lämpliga livsmiljöer för den och livsmiljöer har splittrats upp. Med hjälp av skydd, naturvård i ekonomiskogar och övervägd skogsanvändning kan flygekorrens fortlevnad säkerställas. 

Skog i kanten av åkerområden kan vara lämpliga livsmiljöer för flygekorre. I den här skogen söker flygekorrarna föda i lövträd i utkanten av åkern och bor i risbon i granarna i bakgrunden. Bild: Tea Heikkinen