– Det är särskilt viktigt att barnens livsmiljö har en mångsidig mikroflora eftersom deras immunsystem inte ännu är fullt utvecklat. Skogsbaserad vegetation lades till medvetet just i daghemsmiljö där barnen vistas ute och tillbringar en stor del av sin dag, berättar forskningsassistenten Anna Luukkonen vid Naturresursinstitutet.

Undersökningen är exceptionell även i det att man för första gången kunde påvisa ett orsakssamband mellan biologisk mångfald, människans mikroflora och immunsystemet.

– Det har även tidigare gjorts komparativa undersökningar som visat att barn på landsbygden haft mindre störningar i immunsystemet jämfört med barn i städer. I den här undersökningen tog man prover innan gården bearbetades och sedan under en uppföljningstid på två år. På det här sättet kunde man visa att förändringen hade skett uttryckligen till följd av att miljön gjorts mångsidigare. I det här hänseendet var undersökningen en vägröjare. 

Barn gillar pölar och murkna träd

Luukkonen medger att hon till sin förtret sett hurdana gårdsplaner man alltjämt bygger vid daghem: heta, torra, dammande sandfält och lekplatser i plast.

– Det är förbryllande att man anlägger gårdar av det här slaget fortfarande även om bättre alternativ står till buds. På gårdarna skulle man kunna lämna kvar eller lägga till olika vegetationsskikt, såsom träd, buskar och blommande växter.

Organisk mark behöver inte nödvändigtvis beläggas och träbaserade skyddsunderlag skulle kunna användas i större omfattning på lekplatserna. I daghemsundersökningen observerades att barnen inspirerades till aktivare och mångsidigare lekar när man hade hämtat naturmaterial till gården. Barnen visade också intresse för lerpölar, lövhögar och förmultnande träd och insekter på dem.

Lingon växer på skogsbotten. 

Asfalt, plast eller någon annan konstgjord beläggning på daghemsgårdar kan upplevas som ett förmånligt alternativ, men Luukkonen är av annan åsikt.

– I dessa material lever en mycket ensidig mikroflora. Om man väljer beläggningsmaterial av det här slaget kan det bli en dyr historia senare om barnen utsätts lättare för inflammatoriska sjukdomar, såsom astma, allergier, atopi och typ 1-diabetes. Det har konstaterats att naturexponering har positiva effekter även för det upplevda psykiska och fysiska välbefinnandet samt stressnivån.

Undersökningen utvidgas till gårdar vid egnahemshus och servicehus

Få är insatta i skogsmattornas mikrobiologiska bakgrund och vilka fördelar mikrofloran medför, utan de blir helt enkelt förtjusta i det lättskötta och vackra skogsbaserade materialet.

– Många undviker och till och med förbjuder barnen att trycka ner händerna i mylla, fast det är precis vad de borde göra. På daghemmen gick det så livat till att själva råhumusfilten blev nedtrampad men mikrofloran i skogsmarken bevarades trots det. Och barnen gjorde just det man önskade, det vill säga tumlade om i den mångsidiga gårdsmiljön.

Luukkonen berättar att diversifieringen inte stannat bara inom daghemssektorn. I fjol inleddes en ny tvärvetenskaplig undersökning om biodiversitetsintervention, det vill säga insatser för biologisk mångfald, där man diversifierar gårdar vid servicehus och egnahemshus och undersöker vilka effekter det har för människornas välbefinnande.

– På en del av dessa gårdar används skogsmattor som ett element. Dessutom tillförs gårdarna vegetation som konstaterats ha bra mikroflora, murkna träd, flis samt murkna högstubbar där det växer ätliga svampar.

– Även denna undersökning fokuserar på mångfalden hos mikroberna i miljön och vilken effekt den har för människornas egen mikroflora och immunsystem, men parallellt pågår även en omfattande enkät för att kartlägga det upplevda välbefinnandet. Dessutom kombinerar vi resultaten med satellitdata om markanvändning som samlats in i ett större område.

Luukkonen hoppas att undersökningarna ska uppmuntra människorna att vistas ute på gården, att komma i beröring med naturen med alla sinnen och att stärka sin relation till naturen.

– Självfallet hoppas jag att resultaten också ska visa på förändringar i människornas mikroflora. På det sättet skulle man kunna stöda immunsystemets normala funktion och förebygga inflammatoriska sjukdomar. I bakgrunden finns även en ekologisk aspekt. Vi vill bidra till att dämpa förlusten av biologisk mångfald genom att värna om vild mångfald och erbjuda mikroberna livsrum och näring med hjälp av mångsidig vegetation och död ved.