I en blandskog växer åtminstone två trädslag. En skog kan i viss utsträckning bestå av blandskog, men i en egentlig blandskog är huvudträdslagets andel högst 75 procent. Enligt den senaste riksskogstaxeringen är bara 14 procent av våra skogar blandskogar som består av både barrträd och lövträd. I dessa skogar finns det alltså minst en fjärdedel lövträd eller en fjärdedel barrträd. Ungefär en tredjedel av våra skogar är blandskogar av gran och tall.   

Det finns många olika slag av blandskogar. I vissa blandskogar växer det många olika trädslag, i andra bara två. En blandskog kan också utgöras av björkskog där underväxten är gran. På bördiga ståndorter klarar sig många lövträd i granens kölvatten. På kargare marker är alternativen färre. Det är bra att tänka på den gamla visdomen om rätt trädslag på rätt ståndort. 

Att andelen blandskog är så liten hör främst samman med traditionerna inom skogsbruket och att utvecklingen inom träförädlingen baserats på tall, gran och björk. Målbilden har under en lång tid varit skog med bara ett trädslag. På 2000-talet har urvalet av trädslag blivit ännu ensidigare, det vill säga gran har börjat dominera allt mer. Visserligen medför även förhållandena på ståndorterna begränsningar. Exempelvis klarar sig endast tall på karga moar. 

Nu har man börjat övergå från att odla ett enda trädslag till att favorisera blandskog. Varför borde man sträva efter blandskog?  

1. Blandskog ökar mångfalden 

Ju fler trädslag, desto fler livsmiljöer för skogsarterna. Varje trädslag har rikligt med följearter som behöver unga, äldre, gamla och döda exemplar av trädslaget i fråga. Tall, gran, björk och asp har vardera ett par tusen följearter och även mer sällsynta träd har hundratals av dem. Därtill finns det flera hundra skogsarter som riktat in sig på att leva på ett visst trädslag, varmed de är beroende av dessa träd. Dessa arter förekommer på huvudträdslagen men även på asp, sälg, al, hägg och andra lövträd. Våra tre huvudträdslag täcker 97 procent av beståndet och därför har även en liten ökning av de mer sällsynta träden, även om det bara skulle handla om enstaka exemplar, en stor betydelse för mångfalden.  

Även enstaka exemplar av mer sällsynta lövträd är viktiga för mångfalden.

Skikten och gläntorna i en blandskog släpper igenom ljus till skogbotten, vilket ökar underväxten och artrikedomen. En blandskog av lövträd ökar avsevärt antalet fågelarter. I en sådan skog uppkommer död lövträdsved som är värdefull för mångfalden och vid sidan av död barrträdsved livsviktig för tusentals skogsarter. 

2. Blandskog ökar beständigheten mot skador 

Skadegörare skadar ofta bara ett visst trädslag. Därför håller blandskogar bättre mot skador än skogar som består av bara ett trädslag. Om ett trädslag angrips av skador går inte hela beståndet förlorat. Blandade trädslag är också till hjälp i bekämpningen av skador. Lövträd i granskog gör det svårare för rotticka att breda ut sig och tallar minskar risken för stormskador. En blandskog av gran och tall minskar risken för älgskador. Visserligen förekommer det skogsskador som drabbar både löv- och barrträd.   

Att odla blandskog är också ett sätt att anpassa sig till klimatförändringen. I och med klimatförändringen väntas stormvindar bli vanligare, den tjälfria tiden bli längre, perioder av torka respektive regn bli vanligare och risken för rotticka och granbarkborre öka. För granen, som har rötterna nära ytan, är alla dessa riskfaktorer. Björken och andra lövträd drar åter fördel av att värmen ökar. Tallen väntas klara sig som tidigare eller börja växa bättre allteftersom klimatet blir varmare. 

Lövträd är till nytta även för jordmånen. Lövförnan minskar surheten i marken, bryts ner snabbare, främjar förmultningen och förbättrar därmed skogsmarkens struktur. Det är till fördel särskilt på marker som försurats av gran. Alar till och med gödslar eftersom de ökar kvävehalten i jordmånen. De förbättrade egenskaperna i jordmånen ökar beståndets livskraft och beständighet mot skador. Enligt den kunskap som finns i dag har odling av blandskog i sig ingen inverkan på virkesproduktionen.

I en tvåskiktad blandskog växer vårtbjörkar naturligt ovanför underväxt av gran. Vid gallringen har 200–300 björkstammar per hektar fått stå kvar. Bild: Markku Remes.

3. Blandbestånd ökar landskapsvärdena och mångbruket

Många upplever en blandskog som tilltalande. Inslag av lövträd ger färger och variation i ett barrträdslandskap. Om vårarna lyser skira gröna och om höstarna gulorange nyanser upp mörkgröna barrskogar. 

I en blandskog är utbudet av naturprodukter större än i en skog som bara består av ett trädslag. I en blandskog kan man samla in bland annat björksav, chaga, granskott, tall- och grankåda samt rönnbär. I granskogar blir blåbärsskörden mager även om det finns rikligt med blåbärsris. När gran följs av tall och lövträd når solen ända ner till marken och växterna får njuta av ljus och nederbörd, varvid även bärskörden blir större. För skogens pollinerare är särskilt de tidigt blommande sälg och vide viktiga arter. I en blandskog växer det mer svamp. 

Ett blandat bestånd förbättrar också trivseln för viltet. Granar ger skydd och lövträden och tallarna näring under vintern. Blåbär, som är en viktig växt för viltet, behöver ljus i fältskiktet.

Val vid skogsvården

I praktiken växer det mycket ofta flera trädslag i våra skogar. Även om en förnyelseyta planteras med gran sticker olika lövträds- och tallplantor upp bland granarna.  Efter de val som gjorts vid skogsodlingen kan förhållandet mellan olika trädslag påverkas vid vård och gallring av plantbestånden. Visserligen förekommer svårigheter även vid blandskogsodling, såsom tidsplaneringen av skogsvårdsåtgärder när träden har olika växtrytm.

​​​​​​​Gran och tall växer i jämn takt i en blandskog. Ett alternativ är att plantera gran och så tall. Ett blandat bestånd minskar skaderisken jämfört med en skog med bara ett trädslag.