Med precisionsskogsbruk avses ett tillvägagångssätt inom skogsvården, där man fokuserar på noggrant riktade åtgärder i skogen. Precisionsskogsbruket stöder sig på information som är bunden till platsen och som hela tiden allt mer finns att tillgå. Inom det beaktas skogens särdrag och vårdåtgärderna planeras enligt dem. Målet med det mångfasetterade precisionsskogsbruket är att på ett mångsidigt sätt utnyttja olika skogsvårdsalternativ och samtidigt främja de ekologiska målen vid sidan av virkesproduktionen med stöd av färsk forskning.

Inom precisionsskogsbruket är skogsvårdsåtgärderna i sig desamma som inom det traditionella skogsbruket, men tanken är att undvika stereotypa lösningar på stora områden. En bärande tanke är att åtgärderna eller till exempel deras effekt varieras inom en enskild beståndsfigur enligt figurens egenskaper, berättar projektchef Inna Salminen vid Finlands skogscentral. 

Målet är att minimera belastningen på miljön och klimatet

Genom precisionsskogsbruket får man variation och mångsidighet i ekonomiskogarna när åtgärderna planeras mer småskaligt och riktat. Den strukturella variationen i skogen ökar i sin tur den rika naturen, när det till exempel finns fler trädslag inom en enskild beståndsfigur.

– Även om ekonomiskogar inte kan jämföras med naturskogar är det möjligt att bevara och öka de drag som är typiska för naturskogarna, säger Salminen.

Inom det mångfasetterade precisionsskogsbruket strävar man alltid efter att välja sådana åtgärder som orsakar minst belastning på miljön och klimatet. 

– Till exempel på dikade torvmarker används metoder för kontinuerlig beståndsvård alltid när det är möjligt och onödig torrläggning undviks. Ibland måste man välja mellan att öka naturvärdena och klimatnyttan, eftersom de inte alltid går hand i hand. Särskilt när det gäller myrar är det utmanande att bedöma klimataspekten och utsläppen från behandlingen, eftersom till exempel torvmarkstypen och torvlagrets tjocklek påverkar utsläppens storlek, förklarar Salminen.
 

Medelnäringsrika och näringsrika dikade tallmyrar lämpar sig väl som objekt för kontinuerlig beståndsvård, i synnerhet när de är skiktade och har en bra granunderväxt.
 

Genom precisionsskogsbruket är det möjligt att förbereda sig på den globala uppvärmningen och de skaderisker som den medför i skogarna. När till exempel det trädslag som odlas alltid väljs enligt ståndortens egenskaper och fuktighetsförhållandena och skogarna odlas med en mångsidig trädslagsblandning, undviker man bestånd med ett trädslag som kan förstöras.

– I synnerhet rena granbestånd som en gång i tiden planterats på alltför torra eller steniga ståndorter är känsliga för skogsskador som orsakas av till exempel torka, stormar och barkborrar. Dessa risker har börjat bli verklighet redan nu och det är sannolikt att de kommer att öka i framtiden, säger Salminen. 

Precisionsskogsbruk förenar naturvärden och virkesproduktion

Det mångfasetterade precisionsskogsbruket lämpar sig särskilt väl för skogsägare som vill ha så mycket naturvärden som möjligt i sina skogar, men ändå behålla dem i ekonomibruk. Precisionsskogsbruket lämpar sig bra till exempel för beståndsfigurer på flera hektar, som har skötts som ekonomiskogar.

– Genom precisionsskogsbruket och riktade val kan man göra den egna skogen mångsidigare, öka dess naturvärden och samtidigt förbereda sig på klimatuppvärmningen, berättar Salminen. 

Precisionsskogsbruket kräver att beståndsfigurens möjligheter identifieras och att terrängen planeras noggrant. För närvarande kan precisionsskogsbruket tillämpas på skogsområden med exakta utgångsuppgifter om bland annat jordmånen, ståndorten, eventuella dikens skick, fuktförhållandena samt trädbeståndet och dess struktur.

– Planeringen kan dock snabbt betala tillbaka sig. Om man till exempel vet att man inom ett visst område vill odla både gran och björk, kan en del av planteringspunkterna lämnas tomma, varvid man får naturlig björk på dem. På så sätt kan man i detta skede plantera färre granplantor än man är van vid. På så sätt minskar man på planteringsarbetet och antalet plantor som köps. Även blandningen av olika trädslag är sådan som man önskar redan i plantskogsvårdsskedet, säger Salminen. 

I framtiden kommer både utgångsuppgifterna och eventuella åtgärder att bli ännu mer tillgängliga med hjälp av olika teknologier och modeller som utnyttjar den information de producerar. 

– Till exempel kan den information som skördarna producerar sannolikt i framtiden utnyttjas mer heltäckande än tidigare och för olika ändamål. Redan nu har man testat hur den information som produceras av en laserskanner som fästs vid en skördare kunde tillämpas, berättar Salminen.