Skogen har gynnsamma effekter på hur vi mår, både psykiskt, fysiskt och socialt. Skogslika parker, rekreationsområden, naturskyddsområden och ekonomiskog ger många möjligheter att förbättra den allmänna hälsan.

I Tapios projekt Kansanterveyttä metsästä (folkhälsa från skogen) gjorde man upp en handlingsmodell som hjälper kommuner att på ett planmässigt sätt ta med skogsnaturens hälsonytta i sin verksamhet och sina tjänster.

– I det treåriga projektet ville vi få med några kommuner i ett pilotförsök. I det deltog Kuusamo, Kuopio, Kouvola, Hollola, Jyväskylä, Heinola, Björneborg, Lempäälä, Kajanalands samkommun och Kajanalands kommuner. Alla gick med genast efter att vi frågade, så ämnet visade sig vara mycket aktuellt i kommunerna, säger skogsexperten Airi Matila vid Tapio.

Arbetet med att ta in naturens hälsoeffekt i välfärdsarbetet börjar med ett beslut om att stärka samarbetet i kommunens funktioner och tjänster. Matila anser att alla kommuner skulle ha nytta av en välfärdsberättelse och en välfärdsplan som innehåller mål och åtgärder för hur skogsnaturens hälsonytta ska komma kommuninvånarna till godo. En bra välfärdsplan görs tillsammans, säger Matila.

– Man kan uppmuntra kommuninvånarna att berätta vilka platser i skogen som är viktiga för dem. Kommunen underhåller friluftslederna för dem som vill röra sig i naturen och publicerar lockande friluftskartor över skogarna i området.

Finns massvis med möjligheter

Arbetet med att ta vara på skogens välgörande effekter förenar hela kommunens tjänster: daghem, skolor, rekreationsmöjligheter, fritid, placeringen av nya tomter och grönområden som sparas. I många kommuner kanske allt det här redan finns, men det upplevs som självklart och utnyttjas därför inte.

Matila säger att kommunerna behöver kunna se både områdenas möjligheter och deras begränsningar. Enligt henne passar det till exempel inte att planera en terrängcykelrutt i ett naturskyddsområde.

– Jag hoppas kunna nå ut med budskapet till varje kommun och inspirera dem att hitta sina egna lösningar och sätt att genomföra dem. I pilotkommunerna lyckades det över förväntan.

Matila medger att det inte är någon lätt uppgift då det finns över 300 kommuner i Finland. I kommunerna styr kommunstrategin all utveckling. Om tillvaratagandet av skogsnaturen inte syns där är det enligt Matila svårt att åstadkomma en mångsidigare användning av skogsnaturens fördelar i kommunen.

– Det här projektet med tio kommuner var bara ett litet ytskrap och målet var att få med mycket olika kommuner i olika delar av Finland. Men det finns verkligt mycket möjligheter i hela landet, och rutterna och skyltningen är till nytta både för kommuninvånare och för turister.

På vandring med snöskor i Paltamo. Foto: Laura Poikonen
 

Så här gjorde tre kommuner

1. Jyväskylä – friluftsprogram

”I Jyväskylä färdigställdes under projektet ett friluftsprogram som styr hur förutsättningarna för uteliv ska utvecklas de kommande tio åren. Det viktiga är att vi fick till stånd ett program som samlar de här frågorna och att det blev beslut av det, alltså att beslutsfattarna ansåg att programmet var bra och åtgärderna mycket viktiga. Det har kommit väldigt mycket positiv respons och förstås också kommentarer om att man innan man börjar med några nya projekt borde förbättra underhållet av det som redan finns.

Att göra upp så här omfattande program kan kännas arbetsamt, men det är det värt – åtminstone om man aktivt följer upp verkställandet av programmet. Friluftsprogrammet främjar också tväradministrativt samarbete – de här frågorna berör vanligtvis flera sektorer i kommunerna. Vi har varit mycket ivriga i den här frågan redan länge, och ivern bara växer.”

Mervi Vallinkoski, landskapsarkitekt

 

2. Paltamo – äventyrsstig

”Målet med vårt tvååriga projekt Lähiliikkuja är att utveckla utemotions- och friluftsmöjligheterna inom småbarnspedagogiken, för familjen och för gamla människor, och att öka den nytta som naturen har på hur vi mår.

Projektet har redan nu gjort en äventyrsstig, som uppmuntrade familjer att röra sig tillsammans på skogsstigarna i Paltamo. Samtidigt har vi gjort familjerna mer medvetna om vilka miljöer och rutter som finns i området. Grupper inom småbarnspedagogiken uppmuntrades att vistas mer ute i naturen. Det skaffades frilufts-och naturstudieutrustning till barnen, till exempel luppar, förstoringsglas, insektsburkar och kikare. Också de gamla som deltagit i projektet har upplevt att träffarna varit betydelsefulla och fått dem att må bra.

Lähiliikkuja-projektet fortsätter till slutet av 2021, och man planerar att också i fortsättningen ordna olika aktiviteter, som vandringar med snöskor, stigar i en äventyrsskog och välfärdsstigar. Skogen och naturen är en styrka för Kajanaland, och de är tillgängliga på ett utmärkt sätt.”

Jenna Härkönen, välfärdsaktiverare
Anu Leinonen, planeringslärare vid medborgarinstitutet
Laura Poikonen, idrottsledare, projektet Lähiliikkuja

 

3. Björneborg – kartapp

”Naturen och skogen har funnits här länge, men björneborgarna rörde sig inte i naturen. Det fanns flera kilometer friluftsled, men den var ställvis i dåligt skick och både skyltningen och kartan var föråldrade och det fanns ingen vetskap om deras existens eller skick.

Staden visste inte hur björneborgarna förhåller sig till naturen eller vilka tankar och förväntningar de har på den. I början av projektet genomfördes en enkät bland stadens invånare om deras naturupplevelser. Med enkäten samlade vi information om hur de rör sig i naturen, vad de gör där, varför de går ut i naturen eller varför de inte gör det. I svaren framträdde vikten av rutter, informationstavlor och kartor.

Nu har naturverkstadsverksamheten Porin luontopaja rustat upp friluftslederna och skyltningen. Det har gjorts en uppdaterad mobilkarta över stigarna, och i den finns information om avstånd och om servicen längs rutterna, exempelvis platser där man kan göra upp eld. En traditionell karta blir färdig inom kort. Dessutom håller vi på att skriva noggrannare beskrivningar om naturobjekten för stadsborna och turisterna.

Folk har hittat naturen som den uppfriskande, stärkande och välgörande faktor den är. Under coronapandemin har folk upptäckt naturen på nytt. De har velat ha en karta och skyltning längs stigarna, det finns ett klart behov av det. Skyltarna och förbättringen av rutternas skick har fått mycket beröm. Den bästa feedbacken är när man ser att människor rör sig och vistas i naturen.

Det lönar sig att lyssna på stadsborna och involvera dem i kommunens välfärdsarbete och uppmärksamma att naturen är en viktig faktor som främjar välmågan i kommunen. Naturen behöver inte byggas. Den finns redan, så det är en ganska så förmånlig metod.”

Sirpa Kynäslahti, välfärdskoordinator

Karta över friluftsleden runt Joutsijärvi i Björneborg.