Björkriset böjer sig smidigt i händerna på världsmästaren i bastukvastbindning, Pentti Hakala från Ikalis. Han berättar att han bundit tusentals bastukvastar under årens lopp. Han lärde sig konsten av sin hustrus pappa.

- En gång sa jag till svärfar att nu går vi till skogen och gör bastukvastar, och du låter mig inte gå förrän jag kan. Några timmar var vi där innan han godkände vad jag åstadkommit.

Hakala väljer låga kvistar från unga vårtbjörkar. För doftens skull kan man lägga ett par kvistar av glasbjörk eller till exempel getpors eller svartvinbär mitt i kvasten. Vårtbjörken växer på karg mo och till exempel intill sandgropar.

Hakala påminner om att det inte hör till allemansrätten att ta kvistar till kvasten, utan man måste ta dem från egen mark eller be markägaren om lov.

- Om man inte använder kvasten redan samma kväll kan man placera den i en vas eller ett annat kärl med kallt vatten för att vänta, som en blomsterkvast. Då håller den sig fin åtminstone till följande dag.

​​​​​​En bastukvast som du gjort själv är en bra sommargåva att ha med sig till exempel till en vän som gillar att bada bastu.

Björkdoft till julbastun

Hakala påminner om vikten av att inte ha för bråttom när man binder bastukvasten, och inte när man badar bastu heller. Kvistarna ska väljas med omsorg och kvasten ska göras ordentligt så att den håller många bastubad och sitter bra i handen.

Bastukvastar går också att frysa in till exempel till julbastun. Hakala tipsar om att det lönar sig att göra vinterbastukvastarna först när löven vuxit till sin fulla storlek. Enligt traditionen ska de kvastar som binds för vintern bindas när det är en ”svart måne” i almanackan, alltså en vecka in på den nya månen. Enligt Hakala är till exempel den 16 och 17 juli i år passande dagar.

- Vinterkvasten ska snurras till ett så spänt knyte det går i plastfolie och läggas i frysen. Löven ska helst inte röra sig alls i frysen, så man kan lägga kvasten till exempel i en pappask efter att man lindat in den i folie.

När man tar ut kvasten ur frysen gör man den i ordning för bastun genom att lägga den i kallt vatten. Där rör man sakta runt med den i 10-15 minuter, och sedan är den klar att användas.

- Om man inte gillar att slå på huden med kvasten så kan man istället samla björklöv i en påse av florväv för att sedan lägga dem i ett vattenkärl i bastun och hälla varmt vatten på. Även så får man en trevlig doft i bastun, säger Hakala.

Olika traditioner 

Pentti Hakala har en imponerande meritförteckning inom bastukvastar och främjande av bastukultur. Han har vunnit finskt mästerskap och världsmästerskap i bastukvastsbindning. Han har badat i över femhundra rökbastur och besökt otaliga evenemang för att berätta om kvastbindning och bastukultur. I Ikalis var han med och grundade den lokala bastuföreningen Löylynlyöjät.

- Att bada bastu är en mycket finländsk njutning. Jag önskar att så många som möjligt finner den och lär sig att njuta av den. Jag hoppas att också de unga lär sig att binda och använda bastukvast, säger han.

I finskan gör man skillnad på kvast och kvast. Hakala berättar att en vasta-kvast och en vista-kvast är tillverkade på olika sätt och har olika egenskaper, så det handlar inte bara om dialektala skillnader mellan östfinska och västfinska. Själv gör han enbart vihta-kvastar.

En vihta är 50-55 centimeter lång och en vasta kring 75 centimeter. Vihtan görs aningen platt, lite som en solfjäder, medan vastan är rundare.

- Vihta-kvasten binds med en bindkvist på två ställen. I vasta-kvasten gör man en ögla av en kvist och trär den runt kvasten när man har ett lämpligt knippe i handen, berättar Hakala.

Så här gör du en bastukvast:

1. Du behöver cirka 30-40 kvistar av vårtbjörk och ett ungefär meterlångt björkskott att binda med. Gör bindkvisten först. Skrapa barken med kniv på två motsatta sidor, så kvisten får en plattare form.

2. Tvinna sedan bindkvisten så att du håller rotändan under ena foten. Det får tvinnas spänt. Skala sedan bort all bark från bindkvisten och vässa rotändan med kniven.

​​​​​​3. Ta björkris till kvasten. Det är viktigt att bladens skrovligare undersida hamnar ytterst på kvasten. Då fastnar inte bladen i skinnet när man använder kvasten. Rensa bort överflödiga kvistar och löv från skaftdelen samtidigt som du lägger till björkriset. Lägg först till hälften av björkriset, vänd på kvasten och lägg till andra hälften. Kvistarna ska helst vara lika långa, och det får inte bli några långa, piskande toppar i kvasten.

4. När kvasten nått en bra storlek ska den bindas. Ta bindkvisten och trä den genom handtaget nära bladdelen. Ungefär 15-20 centimeter av bindkvistens topp får förbli synlig, vik den under handen i riktning med de andra kvistarna. Det lönar sig att lägga till kvistar ännu en gång innan du binder.

5. Snurra bindkvisten två gånger runt handtaget, stick in den under sig själv och spänn den till en spänd knut. Nu är den första bindningen klar. 

6. Tvinna bindkvisten igen och trä den genom handtagsdelen ungefär 10 centimeter nedanför den första bindningen. Snurra åter bindkvisten runt handtaget, trä in den under öglan och spänn åt. 

7. Jämna ut kvistarnas ändor med kniven. Se upp så du inte skär av bindkvisten.

8. Öka tvinnet i ändan på bindkvisten. Trä in den vässade ändan bland kvistarna så att det bildas en länk som du kan hänga upp den i. Snurra länken så att den bildar formen av en åtta.

9. Tälj bort sträva ställen så att kvasten är bekväm att hålla i handen.