Hoppa till innehåll
Till Skogscentralens sidan minSkog.fi
Till första sidan
Suomeksi

Satellitbilderna avslöjar en begynnande skogsskada

Av noggranna satellitbilder är det möjligt att urskilja döda träd och grupper av träd. Detta är ofta ett tecken på en begynnande skogsskada. I Finlands skogscentrals projekt för skadeobservation testar man att lokalisera eventuella skogsskador med satellitbilder. I fortsättningen förmedlas informationen om skadorna snabbt till skogsägarna så att de blir medvetna om saken och kan förhindra att skadorna sprids.
Enkät
Fyll i det här fältet.
Gillade du artikeln? Nej, inte alls
Fyll i det här fältet.
Jukka Harju i sin skog, i bakgrunden döda granar.

Jukka Harju fick kännedom om döda träd i sina skogar när de observerades på satellitbilder.

23.07.2024

Text och bilder: Outi Tehomaa

Vid kanten av en avverkningsöppning finns flera gråa och torra granar som har tappat barren. Träden har blivit angripna av granbarkborre. De förstör äldre grandungar och orsakar årligen stora ekonomiska förluster för skogsägarna. 

– Svår situation. Det finns skador också på grannens sida, men jag vet inte vems skogar det är. Den här platsen är lite gömd här mitt i skogen och jag har inte kommit mig för att gå runt i varje hörn av skogen. Därför har skadorna inte blivit upptäckta, berättar skogsägaren Jukka Harju.  

Harjus skogar ligger i Miehikkälä, sydöstra Finland, där det under de senaste åren har förekommit rikligt med insektsskador. I Finlands skogscentrals projekt för skadeobservation testar man i sommar observation av skogsskador i området med noggranna satellitbilder. Döda träd i Harjus skog observerades just på dessa satellitbilder och därefter fick skogsägaren information om en eventuell begynnande skada.

– Tanken är att lokalisera skogsskador i det inledande skedet och så snabbt som möjligt informera skogsägarna om att det finns ett problem. Skogsägaren behöver inte gå ut i skogen och leta efter skador när vi vet den exakta platsen där det finns döda träd, berättar Lauri Haataja, projektchef för projektet för skadeobservation vid Finlands skogscentral. 

Projektet för skadeobservation finansieras av Business Finland och samarbetspartner i projektet är KOKO Forest Oy och Sitowise Oy.
 

Satellitbild där döda träd urskiljs i grått.

På satellitbilderna urskiljs döda träd i grått. Källa: SkyWatch 


Snabba tag är en trumf för att stoppa insektsskador

Med hjälp av satellitobservationer kan eventuella skogsskador observeras redan i ett tidigt skede, innan de hinner sprida sig till ett större område. Snabb verksamhet och observation av skogarna är av största vikt.

– Vid angrepp av en skadeinsekt kan värdefullt stockvirke i värsta fall omvandlas till ved inom 4–8 veckor. När barken börjar falla duger stockarna inte längre för sågen, kommenterar Juho Kokkonen, sakkunnig inom skogsvård vid Skogscentralen. 

I år testas satellitobservationsmetoden förutom i Sydöstra Finland även i Södra och Norra Savolax och i Mellersta Finland. I pilotskedet observeras skador på en areal på cirka 3 000 kvadratkilometer. 

– Nästa år utvidgas observationen, men säkert inte till hela Finland. Vi kommer även i fortsättningen att fokusera på områden med störst risk för insektsskador. Det är en kostnadsfråga, säger Haataja.
 

Lauri Haataja i skogen​​​​​​​

- Barkborreskador kommer åtminstone inte att minska under de kommande åren, konstaterar Lauri Haataja, projektchef för projektet för skadeobservation.
 

Under den här sommaren samlar Skogscentralen in omfattande information med drönare och i terrängen. Informationen används som undervisnings- och jämförelsematerial för satellitobservationer som producerats av KOKO Forest och Sitowise. Med jämförelsematerialet säkerställs satellitobservationernas tillförlitlighet. 

– Information om döda träd och eventuella skador som sprider sig skickas från och med nästa sommar till skogsägarna per e-post eller textmeddelande. Det uppskattas att tusentals skogsägare kommer att få ett meddelande, kommenterar Haataja.

– Denna tjänst är till nytta särskilt för skogsägare som inte nödvändigtvis har tid eller möjlighet att regelbundet granska sina egna skogar. Skogarna är i princip lämnade åt sitt öde, säger Aki Hostikka, servicechef för finansiering och granskning vid Skogscentralen.  

I meddelandet ges inga exakta anvisningar för hur skadorna ska stoppas, utan det fungerar snarare som en varningssignal. I meddelandet uppmanas skogsägarna att besöka eller be en skogsfackman besöka skogen och bedöma situationen. 

– Observationerna av döda träd kommer också bli ett kartlager i Skogscentralens tjänst MinSkog.fi https://www.metsakeskus.fi/fi/asiointi/metsaanfi. I tjänsten ser skogsägarna döda träd och eventuella skogsskador i sina egna skogar. I tjänsten MinSkog.fi kan skogsägarna också söka skogsfackmän som hjälp för att bedöma en skadesituation och planera fortsatta åtgärder, berättar Haataja.

Döda granar​​​​​​​

Barkborrar angriper ofta försvagade granar till exempel vid avverkningsöppningarnas kanter eller på solexponerade sluttningar.  
 

Mängden skogsskador kan eventuellt öka under de kommande åren

Skogsskador förutspås öka under de närmaste åren i takt med att klimatet blir varmare. Klimatförändringen för med sig flera vindskador, långa värmeböljor, spridning av svampsjukdomar samt till följd av dem även insektsskador i skogarna. 

I Centraleuropa, södra Sverige och Baltikum har det redan flera somrar i rad förekommit omfattande angrepp av granbarkborre. Pasi Mäkelä, sakkunnig vid enheten för skogsbruk och bioekonomi vid jord- och skogsbruksministeriet, berättar att skogarna i Finland i stor skala är friska och att skogsskadorna är små jämfört med många andra länder. Trots det har skogsskador blivit allt vanligare under de senaste åren även i Finland, särskilt i granskogar.

– Vid ministeriet förbereder man sig på skogsskador i samarbete med Naturresursinstitutet och Finlands skogscentral. Tillsammans med Naturresursinstitutet uppdateras som bäst den allmänna beredskapsplanen för skogsskador. I framtiden är det möjligt att beredskapsplanerna görs upp noggrannare även per skadegörare, till exempel för att förbereda sig på skador orsakade av granbarkborre, säger Mäkelä.

Enligt Mäkelä kan ministeriet, Naturresursinstitutet och Skogscentralen dock inte förbereda sig på skogsskador eller bekämpa dem utan aktiv verksamhet av skogsägare och aktörer inom skogsbranschen. Skogsskador måste observeras kontinuerligt och vid behov ska skadade träd avlägsnas från skogarna. 

– Resultaten av projektet för skadeobservation är lovande och i framtiden är satellitobservationer förhoppningsvis till nytta för aktörer och skogsägare i uppföljningen och bekämpningen av skador, säger Mäkelä.

Juho Kokkonen, Jukka Harju och Aki Hostikka diskuterar i skogen.​​​​​​​

Skogsvårdsexpert Juho Kokkonen från Skogscentralen, skogsägare Jukka Harju och Aki Hostikka, servicechef för finansiering och granskning vid Skogscentralen diskuterar skogsskador. Man önskar att satellituppföljningen ska hjälpa till att upptäcka insektsskador i ett så tidigt skede som möjligt och att informationen ska förmedlas snabbt även till skogsägarna.
 

Barkborrar angriper försvagade träd

Flest insektsskador i granskogar orsakas av barkborren. Skador av barkborre börjar förekomma när granarna lider av torka. Detta sker under långa värmeböljor. 

– Barren blir ljusare och trädkronan glesnar. Barkborren angriper ofta försvagade träd på solexponerade skogskanter eller i sluttningar. Skadegörelsen kan också få sin början i träd som fällts av stormvind. Därifrån sprider sig sedan skadeinsekter till försvagade träd i närmiljön, berättar Juho Kokkonen. 

I Jukka Harjus skog finns det flera granar vid kanten av avverkningsöppningen som fällts av vinden. Skadan kan ha fått sin början där, eller i torra granar på grannens fastighet. En del av träden har dött redan för några år sedan. Dem behöver man inte längre oroa sig för eftersom skada av granbarkborren inte sprider sig från gamla döda träd. 

– Tvärtom rekommenderas det att granar som fallit helt och hållet och dödats av granbarkborre lämnas kvar i skogen som murkna träd, eftersom de fungerar som förökningsplatser för barkborrarnas fiender, upplyser Kokkonen. 

Harju är nöjd när han fick kännedom om de begynnande skadorna i sina skogar via projektet för satellitobservation. 

– Här har jag grandungar som sedan omvandlas till tallskog. Till näst måste jag fundera på vad jag ska göra så att skadorna inte längre kan sprida sig, säger Harju. 
 

Döda murkna träd på marken.​​​​​​​

Barkborreskada i gamla döda träd sprider sig inte, så dem kan man utan att oroa sig lämna kvar i skogen som murkna träd.
 

Juho Kokkonen visar färska angrepp av barkborre på granen. ​​​​​​​

Juho Kokkonen upptäcker färska angrepp av granbarkborre i granar. Angreppen känner man igen av kådläckage och brunt sågspånsliknande mjöl vid foten av granen. 
 

Kommentarer

Ingen har ännu kommenterat artikeln.

Kommentera

Skicka din kommentar med formuläret nedan. Alla fält måste fyllas i.

Fyll i det här fältet.