Silvadrones i Joensuu är det första företaget i Finland som börjat använda en sprutdrönare för att gödsla skog med bor. Borbrist är den vanligaste spårämnesbristen i skog, och den kan enkelt avhjälpas med borgödsel. Silvadrones inledde sin verksamhet förra sommaren och har gödslat hundratals hektar på olika håll i landet sedan dess. 

 Sprutdrönaren bär med sig en tjugo liters gödseltank. På ett område på en hektar mellanlandar den en gång. Då byter man batteriet och fyller på tanken. Det går åt ungefär 30 liter gödningsmedel per hektar. Utan tankens tyngd skulle batteriet hålla i ungefär 15 minuter, men med tanken laddas det ur något snabbare. 

– Längre batteritid skulle inte ge någon större nytta, eftersom batteriet och gödseltanken töms i ungefär samma takt. Mellanlandningen behövs för att fylla på dem båda, säger Tomi Karjalainen vid Silvadrones.

Silvadrones inledde verksamheten i fjol. Ville och Tomi Karjalainen berättar att de sålt gödslingar för i år i snabb takt. 

I skogen laddas batterierna med ett aggregat i en skåpbil. I bilen finns alltid flera batterier, så att man kan gödsla utan avbrott. Där finns dessutom en vattentank och själva gödseln, samt annat nödvändigt. Drönaren har en specialbyggd transportplats i bilen för att den ska gå lätt att lasta av och på.

Gödslingsarbetet börjar med att man planerar en lämplig flygrutt åt drönaren utifrån figuruppgifterna och skogsägarens önskemål. Figuruppgifterna får man oftast från den öppna skogs- och naturinformationen.

– Flygrutten kan planeras så att man tar omvägar runt naturvårdsträd och andra eventuella hinder. Drönaren flyger oftast några meter ovanför trädkronorna, säger Tomi Karjalainen.

Flygrutten planeras utifrån öppna skogsdata. Vid start och landning behövs manuellt arbete, resten sker genom automatik. 

Drönare är ett bra val i de flesta områden

Den största fördelen med att gödsla med drönare är att det går snabbt.

– Med drönare tar det ungefär en timme att gödsla ett par hektar, och där räknar jag in tiden det tar att rita figurer och göra annat. När man gödslar manuellt får man räkna med ungefär en dag för två hektar, säger Ville Karjalainen. 

Borgödseln sprids jämnt med drönarens spruta, och platser där det är besvärligt att ta sig fram på marken med en spruta på ryggen sköts lätt med drönaren. En annan fördel är att man inte själv exponeras för boret när man använder drönare. 

Silvadrones tar cirka 250-300 euro betalt per hektar för borgödsling, beroende på områdets storlek och egenskaper. Det typiska gödslingsområdet är 2-4 hektar stort. Det går också att få kemera-stöd för gödsling. 

– Ur skogsägarens synvinkel är gödsling med drönare en vettig lösning på de flesta objekten. Priset är konkurrenskraftigt gentemot gödsling som utförs manuellt. Och gödsling med helikopter är å andra sidan vettigt först om objektet är tiotals eller hundratals hektar stort, säger Tomi och Ville Karjalainen. 

Det finns några begränsningar i användningen av drönare. Borgödsling genomförs inte i grundvattenområden av klass ett. Lagen sätter också gränser för vilka ämnen som får spridas från luften. Drönare får inte flyga i flygförbudszoner, och alla som flyger drönare måste registrera sig och i regel gå nödvändiga kurser. 

Drönare skulle också gå att använda till mycket annat inom skogssektorn. 

– Det finns stor potential att använda drönare i skogsbruket. I framtiden skulle det kunna vara intressant att sprida älgskyddsmedel från luften. Det går också att fästa en granulatspridare på drönaren, så att man kan sprida gödsel i granulatform och så frön, säger Ville Karjalainen.  

Drönare används i granskningar 

Skogscentralen använder drönare i övervakningen av användningen av skog och granskningen av utförda avverkningar. Till de viktigaste granskningsobjekten hör slutavverkningar som gränsar till särskilt viktiga livsmiljöer och vattendrag.  

Drönarfotografi på ett skogslagsobjekt. De röda linjerna är avgränsningen av skogslagsobjektet, och på bilden ser man om avverkningen har gått in på skogslagsobjektet.  

Tidigare granskades sådana objekt som terrängarbete. Drönarmetoden är ett bra tillskott vid sidan av terrängarbetet. Övervakningen av avverkningar bygger på satellitövervakning och analys där man jämför bilder. På satellitbilderna ser man de utförda avverkningarna, och utifrån bedömda risker väljs en del objekt ut för närmare granskning.

– Naturobjekten är i allmänhet små till ytan, så satellitbildens skärpa räcker inte för att man ska kunna konstatera överträdelser. Drönaren är ett utmärkt verktyg för närmare granskning, säger Lauri Haataja, expert på granskningsverksamhet vid Skogscentralen. 

Drönarna gör att man sparar avsevärt med tid i granskningsverksamheten. Skogscentralen fotograferar inte objekten själv, utan det görs av firmor. Tolkningen av bilderna sker som kontorsarbete på Skogscentralen, och oftast behövs inget besök i terrängen. Bilderna som man får med drönare är så skarpa att det går att konstatera överträdelser av skogslagen utifrån dem. 

Det görs över hundra granskningar per år med drönare. Granskningsområdet är hela Finland, så fotograferingarna planeras noggrant. Att granska enstaka objekt är inte vettigt, och fotograferingarna planeras därför så att det finns flera objekt att fotografera i samma trakter.  

Noggrannare data med drönare 

Materialet som fotograferas med drönare är också noggrannare och mångsidigare än data som en människa samlar in i terrängen.

– Vid fältgranskningar som utförs manuellt mäter man provytor, och uppgifterna från provytorna generaliseras med räknemodeller till att gälla hela arealen. I materialet som samlats in med drönare räknar man med alla träd på figuren och får på så sätt korrekt och detaljerad information om hela arealen. Utifrån bilderna producerar vi också noggranna beståndsdata och får veta till exempel trädens grovlek, höjd och mängden död ved, säger Haataja. 

Drönarna kan användas i övervakningen av skogslagen från vår till höst, under den tiden som träden har löv. Löven behövs för att man på ett tillförlitligt sätt ska kunna skilja på levande träd och död ved. Vädret ska helst vara jämnt under hela fotograferingsdagen, för då blir bilderna lättare att tolka. Molnighet stör inte fotograferingen, och drönarna är gjorda för professionellt bruk, så de är inte speciellt känsliga för vind eller regn. 

I framtiden kan intressanta användningsområden för drönare vid Skogscentralen vara till exempel uppföljning av skogsskador och granskningar i plantbestånd. Ännu går det inte att granska plantbestånd med hjälp av drönare eftersom träden behöver vara så stora att man tydligt kan skilja dem från annan ytvegetation. 

– Det finns många nya potentiella användningsområden för drönare. De kan användas till mycket, och det går att få väldigt mångsidig information av bilderna, säger Haataja.   
 

Se videon (på finska) som pojektet Ilmastokestävän metsänhoidon suunnannäyttäjät gjort om drönargödsling.