1. Förutse vindskador och var också beredd på stormar

I planeringen av skogsbruk kan man dagligen förbereda sig på vindskador. Det lönar sig att utföra plantskogsvården och gallringen i rätt tid. I och med gallringarna blir trädbeståndets rotsystem och kronskikt starkare och träden tål vindbyar bättre. I kantskogar vid avverkningsluckor och vindkänsliga områden lönar det sig att variera gallringsstyrkan och gallra skogen försiktigare. På så sätt kan man minska risken för att träd faller i hård vind. 

I närheten av vägar och elledningar förutses vindskador dagligen. Till exempel vid förnyelseavverkning säkerställer man att naturvårdsträd som lämnas kvar vid avverkningen inte faller över elledningarna eller orsakar fara för trafiken. Av de träd som redan dött tillverkas ofta högstubbar i närheten av vägar och elledningar, just med tanke på säkerheten. 

Att förutse vindskador hjälper sällan när en kraftig storm eller kraftiga fallvindar uppstår. Det lönar sig också att fundera på att försäkra skogen mot stormskador. I skogar som är försäkrade mot stormskador ersätts skadade trädbestånd och beståndets avkastningsvärde, det vill säga förlust av framtida avkastning.
 

Naturvårdsträden placeras så att det inte orsakar fara för elledningarna eller trafiken om de faller. Högstubbar rekommenderas längs vägarna och i närheten av elledningar. Bild: Henna Höglund.
 

2. Kartläggningen av stormskador är på sin plats, kom ihåg säkerheten

Enstaka träd som fällts av vinden kan mycket väl lämnas kvar i skogen som död ved, men vid stormar faller i allmänhet många träd och på större områden. Lagen om bekämpning av skogsskador  förpliktar skogsägaren att avlägsna skadade och fallna barrträd från skogen när det finns över 10 kubikmeter skadade granar eller över 20 kubikmeter skadade tallar. På så sätt kan man undvika sekundära skadegörare, det vill säga att insektskador sprids från träden som har fallit. 

Kartläggningen av stormskador och den därpå följande virkesdrivningen kräver noggrannhet och samarbete med skogsfackmän. Träd som har fallit kors och tvärs och på grund av spänning orsakar farliga situationer och drivningen av dem kräver noggrant övervägande. På grund av olycksrisken rekommenderar man att träden i större områden som drabbats avverkas med hjälp av en avverkningsmaskin. Träd som fallit eller lutar på elledningar ska anmälas till innehavaren av elledningarna som ser till att träden avlägsnas med beaktande av riskerna för elolycka. 

3. Förnya skogen snabbt  

I omfattande stormskadeområden förorsakar naturkrafterna ofta att man måste göra om skogsbruksplanen. Till följd av fallvindarna blir figurerna annorlunda än man på förhand har ritat på kartan över skogsbruksplanen. De grundläggande anvisningarna för skogsförnyelse gäller även efter stormar. Det lönar sig att plantera sådana trädslag som lämpar sig bäst för ståndorten. Ju snabbare man kan upprätta en ny skog, desto snabbare hinner det växande trädbeståndet bli en kolsänka. 
 

Stormen Asta förändrade landskapet i stor utsträckning i Kaipola by i Sulkava i Södra Savolax. Knappt 15 år efter stormen växer plantbestånden bra. Stormarna Asta, Veera, Lahja och Sylvi fällde sammanlagt 8,1 miljoner kubikmeter virke under drygt två veckor sommaren 2010. Bild: Henna Höglund
 

Artikeln är en del av projektet Ilmastonkestävän metsätalouden suunnannäyttäjät, vars mål är att stärka kunskapen om ett klimathållbart skogsbruk. Videorna som producerats i projektet åskådliggör hur anpassningen till klimatförändringen stöds dagligen. Bekanta dig med materialet som projektet producerar på Skogscentralens webbplats.