Lite tävlingsgnabb hör uppenbart till varje gång Tero Pitkämäki och Antti Ruuskanen träffas. Nu håller de till i Ruuskanens skog i Talluskylä i Tervo kommun i Norra Savolax och hittar plötsligt på att hoppa i kapp över dikena. Båda före detta elitidrottarna har fortfarande en hel massa kraft vid avstampet – hoppen ser väldigt lätta ut. Den risbevuxna marken dånar under dem.

På senare år har Pitkämäki och Ruuskanen satsat mer på de finländska skogarna än på idrotten. Tanken på ett gemensamt skogsserviceföretag föddes till följd av flera sammanträffanden.

– Vi är båda skogsägare och har skogsfackmän i våra närmaste kretsar. På tävlingsresor och träningsläger brukade vi prata mycket om företagsverksamhet. Efter karriären kom vi på tanken att slå ihop våra påsar. Naturligtvis valde vi den bransch där konkurrensen är som hårdast, det vill säga maskinentreprenad, berättar en småleende Ruuskanen.

Spjutkastarna grundade företaget Pitkämäki & Ruuskanen Forest Oy i slutet av 2021. Fackmännen i företaget utför gallringar, leveransavverkningar, rotförsäljning i liten skala och avverkningar vid elledningar. I somras började de första askgödslingarna i torvmarksskogar.

– Vi har inlett verksamheten försiktigt men siktar förstås på tillväxt. Läget är ju fördelaktigt nu eftersom det råder efterfrågan på trä. Energikrisen har säkert bidragit till det, säger Pitkämäki.

Skogsägare i torvmarksskogar är exempel på kunder till Antti Ruuskanens och Tero Pitkämäkis företag. Skogscentralens ledande expert på naturdata Miia Saarimaa påminner om att vårdarbeten i torvmarksskogar ska planeras omsorgsfullt.  
 

Askgödsling intresserar skogsägare

En stor del av kunderna till Pitkämäkis och Ruuskanens företag äger torvmarksskog. Pitkämäki & Ruuskanen Forest Oy tillhandahåller askgödsling som kan förbättra näringsbalansen och tillväxten i torvmarksskog. Träaskan sprids i skogarna av en helikopter.

– Askgödsling ökar beståndstillväxten med cirka tre kubikmeter per hektar om året. Beståndet växer bättre och binder kol, så det är en grön handling. Effekterna av gödslingen varar upp till 25 år. Det är en investering som ger skogsägaren stor avkastning i framtiden, säger Pitkämäki.

Enligt Pitkämäki känner skogsägarna bra till askgödsling. Den bästa tidpunkten för askgödsling är strax efter en gallringsavverkning.

– Många tvekar förstås och överväger noggrant möjligheten att gödsla eftersom priserna har stigit. Priset på askgödsel har emellertid hållits rätt så stabilt. För spridning med helikopter borde det område som gödslas vara minst cirka 50 hektar stort. För bara ett par hektar lönar det sig inte att låta helikoptern lyfta, konstaterar Pitkämäki.

Genom att dika ut myrar har man torrlagt mark att användas för åkrar och skog.  
 

En fjärdedel av virkesförrådet finns i torvmarksskogar

Skogsserviceföretagarna vet att det lönar sig att planera vård av torvmarksskogar omsorgsfullt.

– Man måste se till helheten och bekanta sig med förhållandena i terrängen. Det finns ingen generell lösning ens för torvmarksskogar. Det måste utredas om det finns svampsjukdomar eller brist på näringsämnen, om dikena behöver rensas eller skogen gödslas. Gallringsavverkningarna bör göras i tid för att skogen ska växa bra, säger Pitkämäki.

I Finland har rikligt med myrar dikats ut till åkrar och skogsmark. Diken grävdes särskilt flitigt på 1960–1980-talen. Det resulterade i att nästan en fjärdedel av beståndet i de finländska skogarna växer på dikad torvmark. Enligt Pitkämäki och Ruuskanen bör man inte låta det här gå förlorat.

– Torvmarksskogarna och beståndet i dem bör utnyttjas men naturligtvis under så hållbara former som möjligt. Om man försummar att utföra avverkningar och gallringar måste nästa generation ta hand om dem.

Tero Pitkämäki prövar med stöveln hur djupt diket är. När man iståndsätter diken bör man komma ihåg att vara återhållsam och inte gräva dem onödigt djupa.   
 

Elitidrott och företagande har mycket gemensamt

Både Antti Ruuskanen och Tero Pitkämäki har sina rötter i landsbygden. Båda har redan som barn vant sig vid jord- och skogsbruksarbete.

– Jag har planterat skog och arbetat på hyggen med min far, berättar Ruuskanen.

– Som barn lekte och klättrade jag och mina kompisar i träd i skogen. Det gav mig säkert också muskelstyrka. Under min idrottskarriär var skogen en plats där jag kunde koppla av och ladda upp, fortsätter Pitkämäki.

Varken Ruuskanen eller Pitkämäki längtar tillbaka till idrottskarriären, även om den bjöd på många fina stunder. Skador uppstod titt som tätt och trycket på idrottarna var hårt.

– En viktig tävling inföll kanske vart fjärde år och just den dagen kunde vara en bra eller en dålig dag. Mycket inom företagsverksamhet påminner om elitidrott, men den rymmer lyckligtvis mer flexibilitet, säger Ruuskanen.

Både Ruuskanen och Pitkämäki anser att man både inom idrott och i företagsverksamhet behöver bra redskap och ett bra team i bakgrunden samt vilja att utvecklas kontinuerligt.

– Arbetet blir inte tråkigt eftersom det kommer motgångar emellanåt. Liksom i idrott måste man våga pröva nytt och gå vidare, säger Ruuskanen.