Jussi Vatanen har vuxit sig till skogsägare
Skådespelaren Jussi Vatanen odlar maltkorn och brukar skog på sin hemgård i Sukeva, Sonkajärvi. Vatanen äger torvmarksskog och överväger alternativen med att rensa dikena eller gödsla skogen med aska. Skogsdebatten hoppas han ska bli mer sansad.
I skådespelaren Jussi Vatanens skog finns en källa där man kan släcka törsten.
Skådespelare Jussi Vatanen rör sig smidigt från en roll till en annan. För inte alltför länge sedan gick han på röda mattan på filmfestivalen i Cannes. Nu stövlar han omkring på mjuk torvmark bland surrande myggor. För Vatanen är övergångar av det här slaget vardagsmat.
I Finland är Jussi Vatanen känd av många bland annat för sina roller i filmerna Napapiirin sankarit, programmet Putous och tv-serien Kimmo. Vatanen har den manliga huvudrollen i Aki Kaurismäkis nya film Höstlöv som faller, där han spelar mot Alma Pöysti.
När Vatanen inte står framför kameran eller övar repliker under en joggingrunda håller han kanske på att plöja en åker eller plantera träd på sin gård i Sukeva i Sonkajärvi. Allt beroende på vad som behöver göras.
– Det här är på något vis tidens melodi. Det blir allt vanligare att ha ett arbete i staden och utöva ett annat yrke inom primärproduktion på landet. Till all lycka har jag kunnat påverka mina egna tidtabeller relativt bra. Skogsvård har den fördelen att om man inte hinner göra ett arbete i år så kan det göras nästa år, säger han.
Ledande experten på naturdata Miia Saarimaa vid Finlands skogscentral redogör för Jussi Vatanen om alternativa sätt att vårda torvmarksskogar.
Skogen ger inga snabba vinster
Jussi Vatanen blev skogsägare för cirka tio år sedan. Då köpte han en cirka 25 hektar stor skogsfastighet i hembygden.
– Det kändes som ett naturligt beslut. Man kan säga att jag har vuxit mig till skogsägare och skogsvårdare. Som ung brukade jag trampa gräs och plantera skog. Röjsåg blev också ett bekant redskap, så jag fick en praktisk relation till skogen. Jag tyckte att skogen är en bra investering där pengarna är i trygghet.
För några år sedan ökade skogsegendomen i och med en generationsväxling på familjens gård. Vatanen och hans syskon övertog odlingen av havre och maltkorn. Gården omfattar även 100 hektar skog.
– Jag och mina syskon har en skogssammanslutning och har tills vidare kunnat komma överens om skogsärendena utan bråk, konstaterar Vatanen.
– Vi tänker att skogarna inte ger några snabbvinster utan skogsbruket kräver långsiktig planering. Det är som att ha skogarna till låns. Vi försöker sköta om dem så bra att de är i gott skick ännu för kommande generationer.
Askgödsling kanske redan i vinter
En del av Vatanens skogar är torvmarksskog. En gång i tiden har man dikat ut torvmarken för att få skogen att växa bättre.
– Vi har en dikningsplan och tanken var att rensa upp dikena. Askgödsling och höggallring vore ett annat alternativ. Med de metoderna skulle man kanske kunna stå över dikesrensningen, funderar Vatanen.
Vid höggallring gallras skogen så att man väljer ut de resligaste träden av timmerdimension medan de näst största medhärskande träden får växa till sig.
Askgödsling kan öka skogstillväxten med hela tre kubikmeter per hektar om året och vatten avdunstas från det växande beståndet. Om avdunstningen från marken och träden räcker till för torrläggningen, behöver gamla diken inte öppnas. Vatanen tänker sig att man kunde sprida aska i skogen redan i vinter, efter gallringsavverkning.
– Rekommendationer och praxis förändras inom skogsbruket. Ibland är det svårt att bestämma vilken metod som vore bäst. Jag har frågat råd av virkesköparna och skogsvårdsföreningen, men det är bra att själv också ha åsikter och en viss omdömesförmåga.
Jussi Vatanen har skrivit kolumner om skogarna och skogsvården i tidningen Maaseudun Tulevaisuus. Han har följt skogsdebatten något konfunderad.
– Den går till ytterligheter och är ofta mycket tillspetsad. En mer sansad diskussion vore önskvärd. Jag vet att jag inte är den enda skogsägaren som tänker så här. Å andra sidan visar de starka åsikterna i skogsdebatten att skogarna är viktiga för finländarna, säger han.
Jussi Vatanen berättar att yrket som skådespelare lärt honom en viss ödmjukhet. – Tröskeln att fråga råd av fackmän är låg om det är något jag är osäker på.
Se videon där Jussi Vatanen diskuterar vård av torvmarksskog med Skogscentralens ledande expert på naturdata Miia Saarimaa:
Fakta
Jussi Vatanen
- Finländsk skådespelare till yrket, skogsägare och småbrukare på deltid
- Född 1978 i Sonkajärvi, bosatt i Helsingfors.
- Odlar havre och maltkorn på sin hemgård, äger över 100 hektar skog ensam och tillsammans med syskon.
- Har haft roller i flera filmer, till exempel Höstlöv som faller, Skogsjätten och Okänd soldat. Med även i flera tv-program och serier, som Putous, Kimmo, Downshiftaajat och Piiritys.
- I skogen gillar han att blicka uppåt och beundra träden. Häggen är hans favoritträd.
Fakta
Behöver diken rensas?
- Man kan minska torvmarksskogarnas klimatutsläpp och belastning på vattendragen genom att undvika onödig iståndsättningsdikning, det vill säga genom att bara öppna sådana diken som är nödvändiga för skogens tillväxt.
- Om avdunstningen från marken och träden räcker för torrläggningen, behöver gamla diken inte öppnas. Avdunstningen från träden kan ökas med hjälp av askgödsling. Fackmän i skogsbranschen hjälper till vid bedömning av behovet att rensa dikena.
- Grundvattennivån borde ligga på 30–40 centimeters djup under växtperioden. En grundvattennivå som är högre än så hämmar trädbeståndets tillväxt och ökar även metanutsläppen. På torvmarker kan utsläppen minskas även genom kontinuerlig beståndsvård.
- Om skogsägaren beslutar att iståndsätta dikena bör alltför djupa diken undvikas. I allmänhet är ca 50–90 cm ett lämpligt djup.
- År 2024 ändras stöden för skogsbruket och i fortsättningen kan man inte längre få stöd till exempel för rensning av gamla skogsdiken. Däremot beviljas stöd för övergripande och proffsigt utarbetande av planer för vård av torvmarksskog. Mer information om de nya stöden för skogsbruket finns på Skogscentralens webbplats.
Suo-projektet
- Projektet för hållbar och godtagbar virkesproduktion på torvmarker (Suo-projektet) uppmuntrar skogsägare och fackmän i skogsbranschen att planera vården av torvmarksskogar omsorgsfullt och utifrån senaste forskningsrön.
- Vården och användningen av torvmarksskogarna borde planeras så att de medför så lite belastning som möjligt för vattendragen och så lite luftutsläpp eller andra olägenheter som möjligt för skogsnaturen. Då kan virkesförrådet i utdikade torvmarksskogar utnyttjas på ett hållbart sätt även under kommande år.
- Se Suo-projektets videor om hållbar vård av torvmarksskogar.
- Information om virkesproduktion i torvmarksskogar, torvmarksskogarnas miljökonsekvenser och mångfald har samlats till Naturinstitutets webbsida ”Torvmarksskogar”.
- Naturresursinstitutet, Finlands skogscentral, Tapio Oy och Östra Finlands universitet medverkar i Suo-projektet. Projektet finansieras av Jord- och skogsbruksministeriet.
Kommentera
Skicka din kommentar med formuläret nedan. Alla fält måste fyllas i.
Kommentarer
Ingen har ännu kommenterat artikeln.