När klimatet blir varmare och sannolikheten för olika skogsskador ökar måste vi anpassa skogsvården. Kalavverkningarna minskar samtidigt som vi behöver minska andelen gran i skogarna.  

Gran dominerar för närvarande i våra skogar och skogarna har i Finland i huvudsak skötts enligt principerna för likåldriga bestånd så länge som avverkningarna har gjorts maskinellt. På grund av klimatförändringen blir skogsägarna tvungna att ändra praxis och omvärdera sina val. 

– Våra rådande trädslag har anpassats till mycket varierande klimatförhållanden så de kommer att klara sig också i framtiden. En mer kritisk fråga är hur skadorna påverkar skogsvården i framtiden när sannolikheten för skador orsakade av klimatförändringen ökar, säger forskningsprofessor Raisa Mäkipää vid Naturresursinstitutet.

 

Allt fler träd förstörs 

Trots att träden kommer att växa snabbare i det varma klimatet kommer stormar, rottickan och granbarkborren sannolikt att förstöra allt fler träd i våra skogar i takt med att klimatförändringen framskrider. Avkastningen från skogen ökar alltså inte. 

Gran är det mest sårbara av våra bekanta trädslag. Granen är redan utsatt för många välkända risker, som granbarkborren och rottickan, och sannolikheten för dessa skador kommer att öka. 

– Torkan förvärrar dessutom de här skadorna och risken för torra perioder ökar i och med klimatförändringen, säger Mäkipää.  

Forskningsprofessor Raisa Mäkipää vid Naturresursinstitutet förutspår att granens dominerande ställning försvagas i framtiden, eftersom den är så känslig för skador.

 

Vi behöver alternativ till granen

När de milda vintrarna blir vanligare och snön inte kommer på samma sätt som tidigare lider framför allt rötterna på barrträdens plantor. 

– När snötäcket saknas och temperaturen varierar på båda sidorna av nollstrecket fryser och smälter markytan växelvis, och det tål inte rötterna. Plantorna kan också lida av torka under snöfria vintrar. 

Riskerna är redan kända, men granar utgör ändå nästan två tredjedelar av alla planteringar, tall en tredjedel och vårtbjörk cirka fem procent. 

– Granen är det trädslag som växer bäst och den ger för närvarande den bästa avkastningen. Dessutom äter hjortar och älgar inte granar. I och med klimatförändringen kommer dock kritiken mot granen att öka på grund av dess skadebenägenhet, säger Mäkipää. 

Den för alla bekanta vårtbjörken kommer att vara framgångsrik också i framtiden, eftersom den är särskilt anpassningsbar och inte drabbas av samma skadegörare som barrträden.  

När granarna ersätts med lövträd för att minska risken för skador kan man tänka sig att vi skulle importera plantor av nya lövträd till våra skogar. Många andra lövträd, det vill säga andra än björkar, klarar sig redan bra i södra Finland. Men import av plantor innebär samtidigt nya risker i form av nya sjukdomar, vilket kan undvikas genom inhemsk plantproduktion av specialträdslag. 
 

Skogsägaren bestämmer

Mäkipää uppmuntrar skogsägarna att fundera över valet av trädslag nu och i framtiden utifrån sina egna mål och jordmånen. Dessutom behöver skogsägaren ta ställning till om han eller hon vill göra slutavverkning i sin skog eller övergå till kontinuerlig beståndsvård. 

Mäkipää förväntar sig att kontinuerlig beståndsvård blir vanligare i synnerhet på näringsrika torvmarker, vilket minskar klimatutsläppen och belastningen på vattendragen och samtidigt tryggar en lönsam virkesproduktion. I dessa skogar kan granens framgångssaga fortsätta. 

I glasbjörk ser Mäkipää nya möjligheter. 

– Om och när torvutvinningen körs ner kan den i energiproduktionen delvis ersättas med glasbjörk. I praktiken kan vi ha mycket våta torvmarker där vi odlar glasbjörk. Glasbjörken kan användas för uppvärmning i stället för torv. Vi har cirka 200 000 hektar gammal åkermark, varav en betydande del på torvmarker där en höjning av vattennivån och odling av glasbjörk skulle kunna vara en klimatsmart lösning.

Sannolikheten för stormskador och andra skogsskador ökar i framtiden då klimatförändringen framskrider. 

 

Skogens kolbindning spelar roll

Enligt Raisa Mäkipää har skogarnas kolbindning betydelse i bekämpningen av klimatförändringen. 

– Då vi inte går in för att begränsa avverkningen blir snabb skogsförnyelse och snabb tillväxt viktiga för kolbindningen. 

Skogsägarens val, beslut och åtgärder är också i den här frågan av avgörande betydelse. Mäkipää presenterar dessutom en tanke om att man genom lagstiftning och stödpengar kunde styra skogsägarna mot en mer klimatvänlig och hållbar skogsvård. 

Enligt forskningsprofessorn är en särskild smärtpunkt i stävjandet av klimatförändringen dikade torvmarker. 

– Dikningar och avverkningar är kopplade till varandra. Om vi fortsätter med gammal praxis på dikade torvmarker leder det till stora utsläpp och belastning på vattendragen. Kontinuerlig beståndsvård är en mer klimatvänlig lösning på de näringsrika torvmarkerna, säger Mäkipää.  

Information för artikeln har också getts av Pia-Maria Thomssen, projektchef för projektet Klimatsmart skogsägare vid Finlands skogscentral.