1. Korrigera näringsobalansen i torvmarksskog med aska  

Om trädbeståndet växer dåligt i en torvmarksskog antar man ofta att marken är för våt och att det behövs iståndsättning av diken. Bakom den svaga tillväxten ligger dock ofta problem med tillgången till näring. Näringsobalans är mycket vanligt i dikade torvmarksskogar. Därför lönar det sig för skogsägare och skogsproffs att först kontrollera om skogens näringsbalans är i skick.   

Askgödsling lämpar sig bra för torvmarksskogar. Särskilt mesotrofa samt bördiga, dikade torvmarksskogar med tjock torv drar nytta av askgödsling. På dessa ståndorter finns i allmänhet tillräckligt med kväve, men brist på fosfor och kalium. Tillväxtstörningar i trädens toppar och grenar är ofta tecken på näringsbrist. Kaliumbrist kan till exempel lätt identifieras av underväxta granar där endast de nyaste barren är gröna och de äldre barren är blekgula.  

Askgödsling på rätt ståndort är ett långvarigt och effektivt sätt att öka trädbeståndets tillväxt och skogsbrukets lönsamhet. Beroende på ståndort och aska ger träaska näring i över 30 år. Genom gödsling uppnås en mertillväxt på i genomsnitt 2–4 kubikmeter per hektar per år. Avkastningen av en gödslingsinvestering kan således vara upp till 10 procent.  

Beroende på askans kvalitet och ståndort sprids i genomsnitt 3 000–5 000 kilogram aska per hektar. Askan sprids med en helikopter eller en skogstraktor med separat utrustning.Spridningen med en helikopter kan också göras under den snöfria tiden, men det lönar sig i allmänhet att sprida aska från marknivå efter avverkningen på vintern när körstråken är frusna.  

Det är möjligt att få 270 euro per hektar i stöd för askgödsling. Det lönar sig att ansöka om stöd via Skogscentralens tjänst MinSkog.fi. Mer information om stöd för vitaliseringsgödsling finns på Skogscentralens webbplats.   

Askan sprids ut med en skogsmaskin på vintern. Bild: Jussi Laurila

2. Borbrist är vanligt i östra Finland och på tidigare odlingsmarker  

Även borbrist orsakar tillväxtstörningar i trädbeståndet. I östra Finland är borbrist vanligt i granbestånd på före detta svedjebruksmarker och i hela landet på tidigare odlingsmarker.  

Borbrist dödar trädens toppskott och toppknoppar. Tecken på brist är också sprötkvistar, flera toppar och att träden är buskiga. Barren kan också vara tjocka och långa.  

Borbristen försämrar trädens kvalitet och tillväxt samt medför ekonomiska förluster för skogsägaren. Borgödslingen återställer trädbeståndets tillväxtförmåga och ökar också kolbindningen. Borgödslingens lönsamhet grundar sig på att man vid kommande avverkningar får mer värdefullt stockvirke från skogen än om man låter bli att gödsla. 

Borgödselmedlet sprids ut i skogen i flytande form antingen med en ryggspruta eller drönare från luften. Solubor eller andra fasta borgödselmedel kan spridas för hand i skogen. Gödselmedlet kan till exempel transporteras i en plantkorg. Bor kan också spridas ut i skogen i samband med kväve- eller askgödsling, varvid man använder ett gödselmedel som redan innehåller bor.  

Man kan också söka om stöd för borgödsling hos Skogscentralen. Stödet för vitaliseringsgödsling vid borgödsling är 155 euro per hektar. Det lönar sig att göra stödansökan i tjänsten MinSkog.fi. Mer information om stödet finns på Skogscentralens webbplats.  

​​​​​​​

Borgödselmedel kan också spridas med drönare. Bild: Arto Pulkkinen

3. Ökad tillväxt i grövre gran- och tallbestånd på mineralmark 

Gödsling kan öka tillväxten i redan välväxta och vårdade skogar. Beståndsvarande skogsgödsling görs i grövre gallringsskogar eller i skogar där det börjar bli aktuellt med förnyelseavverkning. Beståndsvarande skogsgödsling lämpar sig för vårdade tall- och granbestånd på torra och friska moar, som finns i många skogshemman.  

Kvävebrist begränsar trädbeståndets tillväxt på mineralmark. Därför använder man inom beståndsvarande skogsgödsling kvävegödselmedel som också innehåller fosfor eller bor eller båda. Mertillväxten som man får genom kvävegödsling är 12–20 kubikmeter per hektar i ett lämpligt objekt i södra Finland på mindre än 10 år och I norra Finland cirka 60–80 procent av tillväxtökningen i södra Finland. Beståndsvarande skogsgödsling är ofta en lönsam investering för vilken det är möjligt att få en intern ränta på cirka 10–20 procent. 

Gödslingen görs i allmänhet med helikopter eller som markspridning med lasttraktor. Beroende på typ av gödselmedel och plats sprids 300–800 kilogram gödselmedel per hektar.  

Skogsägaren kan också själv sprida gödselmedlet i skogen ur en plantkorg. Arbetet kräver ungefär lika mycket tid och besvär som den självständiga plantskogsvården.  

​​​​​​​

En grövre gallringsskog av god kvalitet på en torr mo lämpar sig väl för gödsling. Bild: Tatu Viitasaari

4. Det lönar sig inte att förlänga anskaffningen av vitaliseringsgödsling 

Det lönar sig att placera en del av inkomsterna från virkeshandeln i beståndsvarande skogsgödsling. Det lönar sig att verkställa gödslingarna som stora helheter på en gång, varvid de blir förmånligare än gödslingen av små arealer årligen. Det lönar sig dock inte att skjuta upp vitaliseringsgödslingen om man upptäcker näringsbrist i skogen. Det är till exempel svårt att åtgärda tillväxtstörningar i trädbeståndet i ett senare skede.  

5. Bekanta dig med webbkursen om gödsling 

Du kan komma igång med anskaffningen av gödsling genom att bekanta dig med Skogscentralens webbkurs Metsälannoituksen mahdollisuudet (på finska). På webbkursen får du bekanta dig med grunderna i skogsgödsling. På kursen bekantar man sig med lämpliga gödslingsobjekt, kostnaderna för gödslingen samt lönsamheten och gödslingens miljöpåverkan. Kursen erbjuder också tips om anskaffning av gödsling och information om stöd för vitaliseringsgödsling.  

Artikeln har gjorts som ett samarbete mellan projekten Toimeksi (på finska), SuoHitu (på finska) och KoMe (på finska). Projekten är en del av markanvändningssektorns klimatåtgärdshelhet Fånga kolet som jord- och skogsbruksministeriet inledde våren 2020.