Skogsträdsförädling ger skogarna tillväxt, kvalitet och odlingssäkerhet. 

– I framtiden krävs mer motståndskraft mot skador och anpassningsförmåga av träden till varierande förhållanden, såsom tidvis torka, berättar Mikko Tikkinen, specialforskare inom skogsträdsförädling vid Naturresursinstitutet. 

I sitt arbete undersöker och utvecklar Tikkinen den embryonala utvecklingen av gran. Som bäst leder han ett projekt där man förbereder kommersialiseringen av den embryonala utvecklingen och den robotik som utvecklats för den. Den embryonala utvecklingen är ett sätt att producera förädlade plantor. I framtiden kommer metoden att förbättra tillgången till förädlade plantor. Fördelarna med skogsträdsförädling syns också snabbare än tidigare i skogen.

Försöken med skogsträdsförädling följs upp runt om i landet 

Skogsträdsförädling är urvalsförädling där val, korsning och testning upprepas. De träd som testats bäst och deras avkommor har till sin kvalitet, hälsa och tillväxt konstaterats vara bättre än tidigare trädgenerationer. Fördelarna med förädlingen upprepas i varje förädlingscykel med 25–30 års mellanrum. 

Verifieringen av trädens livskraft och kvalitetsegenskaper kräver uppföljning i årtionden. Det finns tusentals hektar förädlingsförsök i olika åldrar i Finlands skogar.  

– Provytor anläggs både längre söderut och längre norrut på trädodlingsområden för att man ska kunna följa upp anpassningen till varierande klimatförhållanden. Därför har vi försök även söder om Finska viken, berättar Tikkinen.
 

Genom skogsträdsförädling kan man förbättra trädens anpassning till föränderliga förhållanden, såsom klimatförändringen. På provytan i Punkaharju forskningspark kan man kontrollera trädens tillväxtskillnader.
 

Skogsträdsförädlingens inverkan på trädens genetiska mångfald oroar en del människor. Tikkinen försäkrar dock att oron är obefogad.

– Inom skogsträdsförädlingen är säkerställandet av den genetiska mångfalden en av utgångspunkterna för arbetet. När man känner till de förädlade trädens släktskapsförhållanden får man också sådana träd att producera avkomma sinsemellan som inte skulle hitta varandra i naturen. Samtidigt kan man se till att nära släktingar inte förökar sig sinsemellan, förklarar Tikkinen. 

Förädlingsnytta i praktiken vid skogsförnyelse 

Skogsträdsförädling har gjorts i Finland sedan 1950-talet. Det långsiktiga arbetet fokuserar för närvarande på våra huvudarter tall, gran och björk. Man har kommit längst med förädlingen med tall. Resultaten för andra trädslag är dock redan i samma klass.

– Med förädlade tallar får man under samma tid mer virke för lastbilslast jämfört med oförädlade tallar. En förbättring av tallarnas kvalitet, dvs. rätade grenvinklar och tunnare grenar, är ett synligt exempel på förädlingsresultaten, åskådliggör Tikkinen. 

I Finland genomförs skogsträdsförädlingsprogrammet av Naturresursinstitutet. Förädlingsnyttan för det praktiska skogsbruket fås när skogarna förnyas. Det lönar sig för skogsägarna att vid inköp av plantor och frön be om förädlade plantor och frön av säljaren. 

– Naturligtvis uppmuntrar jag användningen av förädlade plantor och frön när de finns tillgängliga i den egna skogen. Det lönar sig att titta på växtpasset som följer med plantorna och fröna under skogsodlingsmaterialets klass. I förädlade frön och plantor har klassen preliminärt testats eller testats, berättar Tikkinen.

Artikeln är en del av projektet Ilmastokestävän metsätalouden suunnannäyttäjät, vars mål är att stärka kunskapen om ett klimathållbart skogsbruk.