Efterfrågan på skogsflis väntas öka de närmaste åren eftersom den kan ersätta bränsleformer som är skadligare för klimatet.

I fjol användes sammanlagt 9,4 miljoner kubikmeter skogsflis i de finländska värme- och kraftverken. Av det var 1,5 miljoner kubikmeter importerat från Ryssland.

Ryssland införde exportförbud för skogsflis efter att ha anfallit Ukraina och drabbats av sanktioner, och därmed upphör exporten till Finland. Redan före transportförbudet hade många virkesköpare beslutat att sluta köpa flis från Ryssland. Att Rysslandsimporten upphör ökar ytterligare behovet av inhemsk skogsflis.

Också användningen av torv i energiproduktionen har minskat snabbare än väntat, vilket ytterligare bidragit till att öka efterfrågan på flis.
Uttaget av inhemsk energived bidrar till försörjningsberedskapen och självförsörjningen när det gäller energi.

–Nu är det bra läge för skogsägarna att undersöka om de i sina skogar har behov av gallringar, där man kunde ta ut energived, säger Juha Tuononen, expert på skogsvård vid Finlands skogscentral. 
 

1. Ta reda på om du har energived i din skog 

Största delen av skogsflisen görs av klenvirke som tas till vara vid förstagallringar. Klenvirke kan ofta tas till vara i unga skogar som vuxit sig för täta när plantskogsvården blivit ogjord. När träden står för tätt blir den levande kronan tilltryckt och träden börjar bli klena störar. Senast då ska man gallra.

Gallringen gör att de träd som lämnas kvar får rum att växa sig grova och livskraftiga.

Ofta är det en bra tidpunkt för den första gallringen när trädbeståndet är 12 till 15 meter högt. Om skogen vuxit för tätt behöver den gallras redan tidigare.   

Rätt tid för den första gallringen är ofta när beståndet är 12-15 meter högt. Gallringen ger träden bättre rum att växa. Foto: Juha Tuononen

Skogsägare kan se i tjänsten MinSkog.fi om det finns behov av vård av ungskog eller förstagallring i deras skog. Om man har en skogsbruksplan kan man kontrollera saken också i den.

Man kan också kontrollera behovet i skogen. Tar trädgrenarna i varandra? Utgör den levande kronan mindre än hälften av stammens längd? Finns det mycket klena stammar i beståndet? Om svaret är ja kan det vara ett förstagallringsobjekt där det finns energived att ta till vara.
 

2. Kontakta ett skogsproffs

Nästa steg är att skogsägaren kontaktar ett skogsproffs.

–Med hjälp av ett proffs kan du planera gallringen och drivningen av energived noggrannare. Många skogsägare har redan ett bekant skogsproffs som de sköter skogsärenden med, säger Tuononen.

I tjänstekatalogen i MinSkog.fi kan man söka tjänsteproducenter i skogsbranschen. Också i karttjänsten MinSkog.fi-aktörer på kartan på Skogscentralens webbplats kan man hitta aktörer.
 

3. Kom överens om drivningsmetod och kom ihåg stöd för skogsvård

Med skogsproffset kan du planera om energiveden ska tas som hela träd eller kvistad och om massaved ska tas ut separat. Trädbeståndets struktur och den unga skogens särdrag påverkar sättet på vilket gallringen och drivningen av energived genomförs.

Som skogsägare kan du också fundera på om du vill sälja energiveden som rotförsäljning eller leveransköp. Vid rotförsäljning sköter köparen avverkningen och transporten av virket. Vid leveransförsäljning är det säljaren som ansvarar för avverkningen och transporten ut till vägen, och säljer virket från vägkanten. Om du som skogsägare beställer en drivningstjänst av ett företag eller annan tjänsteproducent i samband med en leveransförsäljning kan du dra av utgifterna för drivningen av energived i beskattningen. 

Med skogsproffset kan skogsägaren komma överens om hur gallringen och drivningen av energived ska utföras och vilka naturvårdsåtgärder som ska vidtas. Foto: Urpo Hassinen

Man kan ansöka om stöd för vård av ungskog. Kemera-stödet för vård av ungskog och hopsamling av klenträd är 430 euro per hektar. Stödet förbättrar lönsamheten och det lönar sig att utnyttja det om stödvillkoren fylls.

– Att sätta en oskött skog i skick är i allmänhet lönsammare för skogsägaren än att låta den växa utan gallring. När gallringarna utförs i rätt tid och på ett högklassigt sätt växer träden snabbare till grova och värdefulla timmer, säger Tuononen.
 

4. Kom ihåg mångfalden

När man vårdar ungskog kan man göra val som tryggar de strukturdrag som är viktiga för naturens mångfald.

När man avtalar om virkeshandel och virkesdrivning gör skogsägaren bra i att be att ett mångsidigt bestånd med olika trädslag ska lämnas kvar att växa. Speciellt lövträd är viktiga för naturens mångfald.

Också döda och murkna träd bör sparas. Död ved utgör en livsmiljö som erbjuder många arter föda och skydd i olika stadier av nedbrytningen. Viltbuskagen ger för sin del till exempel skogshönsfåglar skydd.

Under fåglarnas viktigaste häckningstid i maj-juni ska man gärna undvika att gallra lövträdsdominerad skog på frisk eller bördigare mo, och i kärr och strandskog.

– Genom att trygga den biologiska mångfalden stärker man skogens anpassning till de förändrade klimatförhållandena och de ökande skaderiskerna, säger Tuononen.

Mer om naturhänsyn i skogsbruket finns att läsa på Skogscentralens webbplats.