Sorkar skapar plantskador för miljontals euro
Åkersorkar gnager trädbark och skogssorkar tycker om knoppar. Ledande forskare Otso Huitu från Naturresursinstitutet ger skogsägarna ett viktigt råd för att undvika sorkskador.

Sorkarna förökar sig snabbt. När sorkstammen är som störst kan plantbestånden förstöras. Bild: Pixabay
08.04.2025
Text: Outi Suoranta, bilder: Otso Huitu, Pixabay
Trädplantans bark har gnagts bort ändå från roten och uppåt, som om plantan hade ringbarkats. Det är en åkersork som ligger bakom, ett djur som enligt Naturresursinstitutets ledande forskare Otso Huitu är den värsta gnagaren som orsakar skador i plantbestånden.
– När sorkstammen är som störst kan åkersorken förstöra trädplantor för miljontals euro.
Huitu tröstar skogsägarna med att de massiva skadorna inte är ett problem varje vinter.
– Skador inträffar endast under sorkstammens toppår.
Enligt Huitu är det med tanke på plantans överlevnad inte väsentligt om den har ringbarkats en centimeter eller en halv meter.
– I varje fall störs vätskecirkulationen i plantan, skottet torkar och dör ofta. Små plantor kan dock återhämta sig med hjälp av vilande knoppar som hamnat under barken som ätits upp.
Skador orsakade av åkersorkar kan förekomma i vilket plantbestånd som helst. De värsta är skogsplanteringsområden där man planterat lövträd, främst björk.
– Åkersorken gillar alla trädplantor, även barrträd. Dessutom växer det rikligt med gräs vid mycket frodiga objekt och i dessa områden är stammen av åkersorkar större än vid plantområden på mineraljordar.
Åkersorken behöver inte göra mycket för att förstöra en planta. Bild: Otso Huitu
På högsommaren ser man mängden skador
Skogssorken äter däremot inte lövträdsplantor, utan endast tall och gran. Skogssorken börjar uppifrån toppen och riktar sin största uppmärksamhet till den del som den tycker är mest läcker, dvs. de översta knopparna.
– Skogssorken gör knoppen ihålig. Man upptäcker inte genast en sådan skada. Skadan leder till att plantan byter topp, eftersom toppskottet inte växer. Det kommer med stor sannolikhet ett kvalitetsfel.
Enligt Huitu gör skogssorken inte en lika omfattande skada som åkersorken eftersom åkersorken kan skada hela plantskogen. Huitu skulle inte fatta beslut om kompletterande planteringar före midsommaren, eftersom man först då ser hur många plantor som har dött.
– Det lönar sig inte att panikera för mycket, även om det ser hopplöst ut. Det känns kanske som att sorkarna har ätit upp allt, men skotten under jorden kommer sannolikt att stiga därifrån om det är fråga om plantor som är 1–2 år gamla och djupplanterade.
Skogssorken kan med tiden skada plantornas toppar. Bild: Otso Huitu
Ingen enkel lösning på problemet
Huitu är ingen uggleforskare, men har tittat närmare även på detta område. Sparvugglor kan i teorin minska sorkstammen, men endast mycket lokalt.
– Sparvugglan är den enda ugglearten som lagrar större mängder smågnagare i sin holk. De andra ugglorna samlar inte på sig bytet, utan äter allteftersom de får bytet, berättar Huitu.
Om man kan locka ugglan till en holk eller häckande träd bredvid ett plantbestånd kan den påverka lokalt.
Huitu medger att sork är ett besvärligt problem för skogsägarna och att det inte heller finns en enkel lösning på problemet.
– Kanske vore det bästa sättet att följa den aktuella sorköversikten ett par gånger om året, eftersom man då ännu hinner förbereda sig på risken. Om det förväntas en betydande sorktopp nästa år är det också ett mycket tydligt tecken på att det säkert kommer att komma skador.
Huitu skulle lösa den ovan beskrivna situationen med att han inte skulle plantera plantor under en period då risken för skador är stor.
– Jag skulle helst skjuta upp planteringstiden med ett år. Efter att sorktoppen är över och stammen har kollapsat finns det två mycket säkra vintrar framför oss.
Om man kunde gallra bort hälften av en mycket stor sorkstam, räcker den naturliga näringsmängden i plantbeståndet till för sorken och plantorna får vara i fred.
– Att trampa snö ner runt plantan är också ett alternativ. Tät snö mot marken gör att sorkarna inte kan röra sig lika fritt under snön.
I framtiden är det möjligt att sorkstammarnas cykler försvinner eller förändras radikalt om klimatet förändras kraftigt.
– Jag tror ändå på de så kallade toppåren, men det kan bli svårt att förutspå dem om det inte längre finns någon regelbundenhet. Om förutsägbarheten försämras kan riskåren komma plötsligt.
Fakta
Sorkstammen varierar
- Sorkstammen varierar i 3–4 års regelbundna cykler.
- Sork har en mycket stark fortplantningspotential. Sorkarna förökar sig så snabbt att inget rovdjur kan hänga med i takten.
- Sorkstammen växer under 2–3 på varandra följande somrar då de kommer upp i miljöns bärkraft. Då tar maten slut, individerna svälter och stammen kollapsar.
- Rovdjursstammen stärks när det finns många sorkar. Efter att sorkstammen har rasat flyttar också rovdjuren bort från området för att följa efter maten, varvid sorkstammens tillväxt åter tar vid.
- Naturresursinstitutet publicerar sorköversikter på våren och hösten.
Åkersork (Microtus Agrestis)
- förekommer i gräsbevuxna områden, till exempel på åkrar och ängar, även i gräsbevuxna avverkningsområden.
- fokuserar på unga plantträd som är kortare än en meter
- går under snön på vintern.
- gnager barken från plantans rot så högt som det finns snö.
- klättrar inte ovanför snön eller plockar av plantans toppar till skillnad från skogssorken.
Skogssork (Myodes glareolus)
- trivs som namnet säger i första hand i skogar, men även i områden med åkersorkar när det inte finns åkersorkar på plats
- frodiga, fuktiga, uppvuxna grandungar hör till favoritområdena.
- kan klättra även i stora, till och med tio meter höga träd
- skogssorken ser i allmänhet plantor som är 1–2 meter höga som föda.
Visste du?
- Norr om Uleåborg förekommer mellansorken som är av samma typ som skadegörare som åkersorken.
- Man kan påträffa upp till några hundra individer per hektar av åkersorken, medan skogssorken har ett starkare socialt system och en större livsmiljö. Skogssorken tål inte individer av samma släkt på den egna tomten och de kan vara endast cirka 50 individer per hektar.
Kommentera
Skicka din kommentar med formuläret nedan. Alla fält måste fyllas i.
Kommentarer
Ingen har ännu kommenterat artikeln.