Vård av ungskog lönade sig – ”Jag är mycket nöjd med slutresultatet”
Hundratals kubikmeter klenträd gallrades i Marika Hänninens och hennes syskons skogar under sensommaren. På det sättet fick de ungefär 20 år gamla träden mer utrymme att växa. Syskonen kommer även i fortsättningen att odla skogen kalhyggesfritt enligt metoden med kontinuerlig beståndsvård.
I somras avverkades energived i Marika Hänninens och hennes syskons skogar.
04.10.2021
Text och bild: Outi Tehomaa
Marika Hänninen från Kouvola traskar längs ett körstråk i en skog där man nyligen genomförde ett stort projekt. Under sensommaren gallrade en skogsmaskin närmare 500 klenträd i den täta tallskogen. Hänninen är lättad att skogarna äntligen har vårdats och träden fått plats att växa.
– Som det kan hända i många släktägda skogar låg vi efter med skötseln. Skogarna övertogs av min och mina syskons skogssammanslutning genom en generationsväxling för några år sedan, och vi insåg inte genast vad som borde göras i skogarna. Man hinner ju inte alltid med allt, säger Hänninen.
För ett år sedan kontaktade hon skogsvårdsföreningen och bollade med olika alternativ. Skogsexperten Hanna Virtanen föreslog att de skulle avverka energived i skogarna.
– Jag funderade länge på saken. Skogen skulle ju i varje fall gallras, annars hade den börjat tvina. I form av energived kommer klenträden till nytta och avverkningen har sysselsättande effekter. Alternativet är att importera stenkol från utlandet eller förbränna torv till energi. Jämfört med det är det vettigt att använda trä, anser Hänninen.
Skogen fick mer utrymme att växa efter gallringsavverkningen.
Hänninen tänkte också att det vore bäst att sätta en större areal i skick på en gång och bara ta ut energived, även om en del träd skulle ha kunnat duga som massaved. På det sättet förlöpte projektet smidigt och man fick en stor mängd energived på en gång.
Klenvirket flisas och transporteras till ett värmeverk, där det förbränns till energi.
Kontinuerlig beståndsvård härefter
Marika Hänninen utbildade sig en gång i tiden till skogsbruksingenjör men arbetar numera som vildmarks- och naturguide i Repovesi nationalpark. Naturen, utflyktsmöjligheterna och landskapet ligger henne nära.
– Innan vårdarbetet inleddes gick vi noggrant igenom vissa saker som gäller vård av ungskog. Jag var bestämd med att inga åtgärder skulle utföras under fåglarnas häckningstid. För att skona markskikten ville jag också att skogsbotten inte skulle röjas i sin helhet vid gallringen.
Hänninen och hennes syskon kommer framöver att sköta den nu gallrade skogen enligt metoden kontinuerlig beståndsvård så att skogarna har träd i olika åldrar och storlekar samt underväxt. Kontinuerlig beståndsvård är enligt Hänninen ett bra val eftersom många djur och växter har nytta av att det inte uppkommer kalytor. Landskapet är också viktigt.
– Nationalparkens friluftsled går genom våra skogar. Därför vill vi att skogen ska se trevlig ut. Nu när jag ser slutresultatet är jag verkligen nöjd, säger Hänninen.
Vid gallringen sparades också olika trädslag, såsom björkar och rönnar. Hänninen ville på det sättet säkerställa att skogen hålls frisk och inte är lika utsatt för olika skogsskador som en skog som bara har ett trädslag.
Stubbarna påminner om projektet för att ta ut energived. I värmeverk förbränns klenved för att producera energi.
Kemera-stödet täcker en del av kostnaderna
Kemera-stöd för vård av ungskog och avverkning av klenträd kan sökas hos Finlands skogscentral. I Hänninens och hennes syskons skogar gjordes skogsvårdsarbeten på sex olika stämplingsposter som tillsammans omfattade ungefär åtta hektar. Kemera-stöd fick de för tre stämplingsposter. Klart över 1000 euro betalades ut i stöd.
– Riktigt bra att få stöd. Själv gjorde jag en förhandsröjning förra vintern, före den egentliga gallringen. Med stödet kunde till exempel bensinkostnaderna täckas.
Enligt Hänninen är skogsvård en bra investering i skogens framtid. Syskonens skogar har ärvts i flera generationer ända sedan storskiftet.
– Tiderna förändras och skogsvårdsmetoderna med dem. Efter kriget skulle skogarna skötas på ett visst sätt eftersom virke behövdes till industrin och till betalningen av krigsersättningarna. Nu är det andra tider och vi kan pröva på något annat, säger Hänninen och hänvisar till kontinuerlig beståndsvård.
Marika Hännen var nöjd med resultatet av skogsvårdsarbetet och med kemera-stödet.
Blev du intresserad?
Vård av ungskog och hopsamling av klenträd
- Vård av ungskog avser vård av äldre plantbestånd eller iståndsättning av ungskog. Ungskog behöver vårdas om skogen har vuxit för tätt för länge. I samband med vård av ungskog kan man samla in klenträd, alltså träd med liten diameter.
- Vård av ungskog ger många fördelar. Genom skogsvården kan man säkerställa att skogen växer bra, binder kol och utvecklas till värdefulla stockträd.
- Skogsflis tillverkas av klenträd som samlas in i samband med vård av ungskog. Med skogsflis kan man ersätta torv och fossila bränslen i energiproduktionen.
- Du kan hitta skogsfackmän som utför vård av ungskog och avverkning av klenträd i Skogscentralens tjänst MinSkog.fi. I tjänsten kan skogsägare ge företag som tillhandahåller tjänster tillstånd att läsa uppgifter om de egna skogarna och erbjuda dem arbetsuppdrag.
- Stöd för vård av ungskog och hopsamling av klenträd kan sökas hos Skogscentralen. Stödet för vård av ungskog är 230 euro per hektar. Om klenträd avverkas i samband med vården av ungskog är stödet 430 euro per hektar. Läs mer om stödet på Skogscentralens webbplats.
- Kampanjen Fixa min skog pågår vid Skogscentralen. Kampanjen uppmuntrar till vård av ungskog och avverkning av klenträd med beaktande av de egna målen för skogsägandet och naturvärdena. Läs mer om kampanjen.
Kommentera
Skicka din kommentar med formuläret nedan. Alla fält måste fyllas i.
Kommentarer
Skogen på bilden är ju likåldrig å då kan man inte använda kontin.skogsbruk. Kanske borde skogsägare informeras om verkligheten , inte fantisera.
Har utövat skogsskötsel sedan 1960-talet å sett många "galna" idéer genom tiderna.