Vilket slags trä används i energiproduktionen?

Man producerar träbaserad energii kraftverk och värmeverk genom att bränna klenvirke och hyggesavfall från avverkningar samt bark och spån från träförädlingen. Av massaveden som används i industrin utnyttjas ungefär hälften som energi, eftersom spillvätskan som bildas i massakokningen bränns till energi.

Skogsflis är ett viktigt träbränsle tillsammans med biprodukter från skogsindustrin. I fjol användes 10,2 miljoner kubikmeter skogsflis inom energiproduktionen. Av det var 6,4 miljoner kubikmeter klenvirke från gallringar och 2,9 miljoner kubikmeter hyggesavfall. Elva miljoner kubikmeter biprodukter från skogsindustrin användes som energi.

Finns det efterfrågan på energived?

Träd med liten diameter är allt mer efterfrågade och används mer och mer i energiproduktionen. Det finns gott om unga skogar i behov av gallring i Finland. Genom att gallra dem kan man samtidigt ta till vara klenvirke för skogsindustrins och energiproduktionens behov.

Det finns en uppfattning om att det blir ont om träbränsle och att också massaved därför bränns, men de regionala variationerna är stora på den punkten. Störst är tillgången till energived i östra Finland eftersom där finns mycket ungskog och möjligheter att ta till vara mer klenvirke. I Egentliga Finland och Södra Finland finns det många värmeverk. Där råder större konkurrens om energiveden, och bortgallrade träd av massavedsmått går oftare än förr till energiproduktion.

Gallringsavverkningar ska göras med lämpliga metoder och lämplig utrustning. Foto: Eva Ekholm
 

Varför är trä en bra energikälla? 

Av trä får man förnybar och lokalproducerad energi. Träbaserad energi kan ersätta fossila bränslen i värme- och kraftverken. Tillgången på trä för energianvändning är god, vilket gör att vi snabbare kan trappa ner användningen av torv och stenkol. Trä konkurrerar inte med andra förnyelsebara energikällor, som sol och vind. Vi behöver mångsidigt med olika former av förnybar energi.

Träbaserade bränslen är för oss nationellt den mest betydande förnybara energiformen. Trä blir till fjärrvärme och el ute i landskapen. Bränsle behövs i jämna strömmar året runt, så trä är ett bra bränsle också med tanke på försörjningsberedskapen och självförsörjningen.

I unga skogar får man i medeltal ihop 50 fastkubikmeter energived per hektar. Av en fastkubikmeter virke får man cirka två megawattimmar elektricitet. Det skulle alltså på det här sättet bli hundra megawattimmar el av energiveden från en hektar. Det värmer fem enfamiljshus i ett år.

Hurdana är skogarna där man tar ut energived?

Energived tas framför allt ut i ungskog som är för tät och i ovårdade plantskogar som i medeltal är 20–30 år gamla. I sådana skogar har träden blivit klena och rangliga och växer dåligt. Vid beståndsvårdande avverkning, alltså gallring, tar man bort klena träd för att ge de kvarvarande träden ljus och plats att växa.

Skogsägare kan kontrollera i MinSkog.fi om de har ungskog som skulle behöva vårdas eller skog där det är dags för en första gallring och där det skulle gå att ta till vara klenvirke på samma gång. Om man har en skogsbruksplan så kan man kontrollera saken också i den. 

Platsens bördighet inverkar på om man tar helträd eller kvistade slanor från skogen. När man tar ut kvistad energived blir kvistarna och kronorna kvar och gödslar skogsmarken. När man tar ut okvistad energived blir det inte kvar lika mycket närande hyggesavfall i skogen. Därför rekommenderas det inte att man tar ut okvistad energived på kargare marker, utan endast på bördig mark.

Beståndet ska vara minst grövre plantskog eller ännu hellre ung gallringsskog, minst tio meter hög, för att det ska vara värt att använda gallringsskördare i arbetet. På senare tid har entreprenörerna fått tillgång till ny drivningsteknik för energived. Till exempel gripare som bygger på kontinuerlig fällning och giljontinkapning ger effektivitet i arbetet.

Rottickans spridning måste bekämpas också vid gallringar och drivning av energived i barrträdsdominerad skog mellan början av maj och slutet av november. Om avverkningsmaskinens svärd inte kan sprida stubbhandlingsmedel på stubbarna så ska avverkningen göras på vintern.

Energiveden behöver få torka åtminstone över sommaren för att vara tillräckligt torr att brännas. Foto: Juuso Jaakkola

Vad har skogsägaren för nytta av att man tar ut energived?

Skogsägaren får betalt för energiveden, men framför allt lönar det sig att vårda och gallra skogen. När en ung skog gallras får det kvarvarande trädbeståndet växa i grovlek. Det ger värdefullt timmer och större försäljningsinkomster i slutändan. Det är viktigt att gallringar utförs bra, med en lämplig metod och med lämplig utrustning.

Den stora efterfrågan har fått priserna på energived att stiga. Speciellt priset på kvistad energived har stigit. Priserna varierar beroende på var i landet man befinner sig. Man kan följa med prisutvecklingen till exempel i Naturresursinstitutets datatjänst. 

Genom att ta hand om sin unga skog får skogsägaren också en chans att påverka dess biologiska mångfald. En oskött ung skog har ofta flera olika trädslag. När man gallrar den kan man lämna kvar granunderväxt och spara aspar, sälgar och alar som naturvårdsträd. Då kommer skogen med tiden att utvecklas till en mångsidig blandskog. Att lämna murkna och döda träd i skogen är extra viktigt för den biologiska mångfalden.

Kortfattad information om naturhänsyn i vården av ungskog och drivning av energived finns i en broschyr som producerats i Monimetsä-projektet. 

Vad händer efter att energiveden fällts?

När energived fälls på våren eller sommaren låter man den torka i skogen i ungefär en månad. Sedan körs den från skogen till en lagerplats. I lagret behöver den få torka över sommaren innan den kan användas. Om veden lagras till följande vinter täcker man in energivedshögarna på lagringsplatsen.

Allt mer energived tas till vara, och energiveden förvaras i dag allt mer i stora terminaler. De är stora asfalterade fält där det går lätt att ordna torkningen och flisningen. Träet kan flisas på terminalområdet på vintern och sedan forslas vidare till kraftverken efter behov. Skogscentralens projekt Tiesit undersöker som bäst var energivedsterminaler borde grundas runt om i Finland.

Fortfarande förvaras mindre partier hyggesavfall vid skogsvägarnas kanter. Då bör man välja en så öppen och blåsig plats som möjligt, så torkar det snabbare. Klenträd som skogsmaskinen kvistat torkar snabbare än helträd.

Träets väg från skogen till kraftverket beskrivs i en annan artikel i tidningen Min Skog.

Flisbehovet ökar. Foto: Skogscentralen

Hur viktiga är träbaserade bränslen i energiproduktionen i Finland?

Träbränslenas andel av den totala bränsleförbrukningen är 28,5 procent, alltså uppemot en tredjedel. Enligt den nationella klimat- och energistrategin borde hälften av energiförbrukningen i Finland täckas av förnybara bränslen. Trä spelar en viktig roll eftersom det kan ersätta stenkol, torv och olja i energiproduktionen. Användningen av trä kommer oundvikligen att öka de kommande åren.

Utsläppsfri förnybar energi är vind- och solenergi, värmepumpar samt tekniska kolsänkor. Men ny teknik kommer ändå inte att göra vår energiproduktion utsläppsfri på ett år eller två, och därför kommer trä att behövas parallellt med de andra förnybara energikällorna.

Det är viktigt att komma ihåg att vi i Finland inte bränner timmer till energi, utan energiveden som används är till största delen biprodukter från skogsvård och skogsindustri. Man får alltså energived som en del av träförädlingskedjan. Man strävar efter att vidareförädla också biprodukterna till exempel till bioolja eller biokol. Också drivningen av energived och tekniken som används i den utvecklas.