Det spegelblanka vattnet glittrar mellan de vallar som grävmaskinen hopat. I skuggan finns ännu en isskorpa efter nattens köldgrader. Jari Järvenpää kliver närmare utan at dölja sin entusiasm. 

– Nu finns det mycket mer vatten här än för några veckor sedan när jag senast var här för att ta en titt. Det ser riktigt bra ut, säger han. 

Järvenpää och naturvårdsexpert Ville Koukkari från Skogscentralen har kommit till Nivala för att titta på våtmarken som grävts intill Pitkäneva Natura-område. Landskapet har förändrats mycket. Tidigare låg det en dikad tallmyr på platsen, där trädbeståndet växte klent. 

– Förra vintern avlägsnades trädbestånd och på våren täpptes diken till. I juli–augusti grävde grävmaskinen botten till våtmarken och skapade en vall på kanten. De slutförande arbetena kommer att utföras nästa vår efter översvämningsperioden, berättar markägaren. 

Jari Järvenpää övervägde länge att bygga en våtmark på sin mark. Till slut påverkades beslutet mest av skogsskiftets läge bredvid den hundratals hektar stora skyddade myren. Järvenpää kom fram till att han med sina egna val kan förbättra naturvärdena och landskapet inte bara på det egna skiftet utan även i det intilliggande Natura-området. 

När diken har täppts till samlas också vatten från våtmarken på den skyddade myren som torkat ut på grund av gamla dikningar. Forststyrelsen har tidigare utfört restaureringsarbeten i området. Nu bidrar också den nya våtmarken till att myren blir vattendränkt och kan återgå till naturligt tillstånd. 

– Ett annat alternativ för den här platsen skulle ha varit iståndsättningsdikning och askgödsling, med vilka trädbeståndet kunde ha vuxit och gett inkomster om cirka 10–20 år. Jag är visserligen för ett effektivt skogsbruk, men det är förnuftigare att placera skogsvården på platser där trädbeståndet växer bra. Det finns nog sådana också, berättar Järvenpää. 

Pitkänevas våtmark gränsar till en skyddad myr. Bild: Risto Rönkkö

Jari Järvenpää och Ville Koukkari vid Skogscentralen som planerade våtmarken är båda nöjda efter grävarbetet. De grävda markerna har hopats till en vall vid kanten av våtmarken. 

Renare vatten och boplatser för fåglar

Våtmarkerna har minskat belastningen på vattendragen från skogarna och åkrarna. Våtmarken är som ett jättestort vattenfilter. Den bromsar upp vattnets strömning och översvämningar samt samlar upp fasta partiklar och näringsämnen så att de inte rinner vidare till vattendragen nedanför.

– Våtmarkerna är också viktiga häckningsplatser för många sjöfåglar. Man kan till exempel snart se krickor, änder, bläsänder, knipor och många vadare även här, säger Koukkari.

Under de senaste åren har nya våtmarker byggts på olika håll i Finland genom Skogscentralens naturvårdsprojekt. Byggandet av en våtmark kräver omsorgsfull planering och yrkesskicklighet. Den borde också vara tillräckligt stor, dvs. minst en procent av hela avrinningsområdets areal. Priset för arbetet stiger ofta till mer än 10 000 euro. 

Koukkari påminner om att man kan få hundraprocentigt stöd för naturvård för att bygga en våtmark då stödvillkoren uppfylls. Då medför arbetet inga kostnader för markägaren. 

– Förhoppningen är att allt fler markägare ska ta tillfället i akt. Skogscentralen deltar i livsmiljöprogrammet Helmi. Vårt mål är att hundra nya våtmarker ska anläggas på privata markägares marker före 2030. Att anlägga en våtmark på en lämplig plats har en positiv inverkan på vattnens renhet, vattenhanteringen, klimatet och den biologiska mångfalden, säger specialsakkunnig Riikka Salomaa vid Skogscentralen.

Jari Järvenpää uppskattar ett effektivt skogsbruk, men också rena vattendrag. 
 

​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​

Våtmarken håller kvar vatten och bidrar också till att den skyddade myren intill blir vattendränkt. 
 

Våta impediment lämpar sig som våtmarker

På Jari Järvenpääs marker grävdes våtmarken ut i en dikad tallmyr. Enligt Koukkari är låglänta impediment som naturligt samlar avrinningsvatten och där trädbestånd eller spannmål inte växer ordentligt typiska platser för våtmarker. Ofta lönar det sig inte att anstränga sig för att torrlägga sådana områden.    

– I sådana fall är våtmarken till klar nytta för markägaren. I stället för impedimentet kan man åtminstone få vattenutsikt och ett vackert landskap. Samtidigt får många sjöfåglar habitat. Jägarna ser detta som viltvårdsarbete, berättar Koukkari.

Järvenpää har ännu inte kunnat betrakta fåglar på den nya våtmarken genom sin kikare, men spår av hjortdjur har redan synts på marken och vallen. 

– Älgarna har druckit här. Här bredvid finns ett så vidsträckt myrområde att man kanske också kunde få se ripor. Området skulle också passa bra för friluftsaktiviteter. Jag skulle till exempel kunna bygga ett vindskydd och en eldplats här, funderar Järvenpää.

Järvenpää som arbetar som skogsförman med vägarbeten och dikning äger tillsammans med sin fru skog i Norra Österbotten. 

–Jag vill lämna mina barn en skog i gott skick som arv, men som fiskare uppskattar jag också rena vattendrag. Jag hoppas att våtmarken i sinom tid kommer att förbättra vattenkvaliteten i området, säger han. 
 

​​​​​​​​​​​​​​

Vid kanten av våtmarken har man byggt en grunddamm av stora stenbumlingar som gör att vattnet strömmar långsammare. Översvämningsvattnet rinner över dammen.

​​​​​​​​​​​​​​

Ville Koukkari och Jari Järvenpää funderar att våtmarken i fortsättningen kan locka olika sjöfåglar och vadare. Området skulle också passa bra för friluftsaktiviteter.

​​​​​​​

Se Risto Rönkkös drönarvideo från Pitkäneva våtmark.